Bulgariskans ethos - Europas tungomål CDVIL

Bulgariskan som är det klart dominerande målet i Bulgarien hör till den indoeuropeisk-slavisk-sydslavisk-östra grenen och talas av omkring 85-90 % av befolkningen och det är också det nationellt erkända språket. Det finns en säregen variant, kallad bogomil, eller palitiani, men den är inte så säregen för att kunna kallas ett eget tungomål enligt striktare regler, men givetvis så är alla talade och skrivna tungomålsvarianter tungomål av sitt eget värde. Vissa geospråkliga varianter är ehuru mer arkaiska än andra ock bulgariskan delas ibland in i en väst- samt en östbulgariska utefter en gräns som benämns som yatgränsen, yatova granitsa, efter vissa fonologiska särskiljaktigheter. Bulgariskan är alltså både det språk som talades av de turkiska bulgarerna som erövrade området och namnet på den bulgariska som talas nu. Turkbulgariskan var ett så kallat altaiskt-turkiskt-tjuvasjiskt mål, eller man tror i alla fall att de tillhörde den tjuvasjiska undergruppen, och kallas ofta protobulgariska och är inte ett indoeuropeiskt-slaviskt mål som dagens mål äro. En äldre hypotes var att protobulgarerna var ett ugrofinskt folk, men man har sedan kommit på bättre tankar samt insett det turkiska faktumet - en ännu konstigare teori utgick ehuru från den ugrofinska tesen och menade att de var samojeder, en del bulgariska historiker menar även att det skulle röra sig om ett pamiriskt-iranskt tungomål. Dagens volgabulgariska språkättling tjuvasjiska bedöms vara en ättling till det turkiska bolgariska språket. Några få lånord har tagits upp av den slaviska bulgariskan från detta utdöda turkiska bulgarspråk, men extra intressant är att en protobulgarisk inskription har ett inlån från slaviskan, hvilket visar på slaviskans förtida existens. Den turkbulgariska skriftkällan är således det äldsta nedskrivna beviset för slaviskans existens. Det är den vanliga slaviska titeln župan som således antagligen var sociopolitiskt signifikant redan i prehistorisk tid, så till den mildra grad att den blev inlånad till ett turkiskt språk.

~

Axat från boken Europas tungomål.