martedì 31 luglio 2012

Oceanen

 ~
i dina ögon simmar jag
det är allena där jag vill va













~

+ Tu est Divina
++ Havets böljandeSjöjungfruelig klarhet, Ocean, Alma

DN
Taggar: ögon, ocean, djup, hav, åtrå, kärlek

Polyandri

 ~
jag har en monoteistisk gudinnetro,
likt alla trosystem så är målet för min dyrkan rättbördligt polygam














~

+ Tu est Divina, Erotica
++ Kvinnans GudinneskapGud(innan min)Fatwa, Polyandri, Erotiku

DN, DN, DN, DN, DN, DN, Aft, SvDSvD
Taggar: polyandri, monoteism, polygami, monogami, gudinna, gudinnetro, religion, åtrå, dyrkan, förhållande, kön, sex, sexualism, läggning

Kelternas tidiga historiografi - Galliens uppdelning - Europas tungomål CLI

 ~
Den äldsta berättelsen om kelterna är från en reseberättelse från 600-talet f.kr., denna har ehuru ej bevarats, men finnes återberättad av en romersk konsul från Afrika i en Ora Maritima, en kustsurvey. I denna berättas att det bor ett folk som kan definieras som kelter i sydvästra Spanien, hela Frankrike och ända upp till Nordsjön. De första mer djupgående kunskaperna kring kelternas kultur är ehuru från Poseidonios, som var en stoisk filosof, som var i livet under 100-talet f.kr. Han skriver bland annat detaljrikt angående etnografiken samt om det transalpina kriget som pågick 125-131 f.kr. i bok 23 i hans verk Historia, det är möjligt att han hade förstahandsuppgifter att tillgå angående det keltiska livet, då han levde ett tag i södra Gallien och där kan han ju ha träffat på några galler, detta får ses som troligt. Denna finnes dock icke kvar, men den refereras till av många antika författare, av hvilka vissa återberättar den i förkortad version - med tillägg av egna modifikationer förstås. Däremot så finns givetvis Cæsars välkända verk bevarat och detta är den sista boken som skrivs om de fria kontinentalkelterna, då de ju försvann senare under det framväxande Romarriket samt genom germanernas härjningar. Cæsar var ehuru ej särledes opartisk då hans egenhändiga uppgift var att just underkuva de nämnda folken, eller åtminstone deras samhällsbildning. Cæsar har ehuruväl intressant information upptagen genom hans krigsfärder genom Gallien 58-51 f.kr., han berättar att det i Gallien bor trenne olika folk - belgierna, aquitanierna samt kelterna - och påpekar att alla dessa haver olika språk. Strabon påpekar dessutom även att aquitanierna inte bara språkmässigt skiljer sig från de övriga, utan även i fysisk bemärkelse, samt menar på att de skulle vara mycket mer lika ibererna än gallerna. Angående aquitanierna vetom vi numera säkert att de hade rätt, för ty aquitaniernas tungomål har visat sig vara ett besläktat språk till dagens euskara och behandlas därför under Spanien, och det är bara uppdelningen emellan belgierna ock kelterna som är av relevans för den gallokeltiska frågan. Det som är kännande från nästan alla antika författare äro att kelterna framställs som den ‘nobla vilden’, ungefär i den stil som 1600-1700-tals tänkare framställt indianer och andra - detta är tydligen en intellektuell tradition, eller förvillelse, som fortlevs.













~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Ett år sedan~~~


~

venerdì 27 luglio 2012

Fatwa

 ~
Du skall inga andra Gudinnor hava jämte mig













~

Tu est Divina, Erotica
++ Gud(innan min), Satyromaner, Eran njutning

Aft, DN, DNDNDN
Taggar: fatwa, gudinna, monoteism, monogami, förhållande, kärlek, religion, åtrå, dyrkan

~~~Ett år sedan~~~

- Luta dig ner

~

Kelterna - Gälerna et Gallerna - Europas tungomål CL

 ~
Kelterna hava en speciell historia med både en uppgång samt ett dramatiskt fall som än i dag fortgår, ehuruväl med vissa uppbromsningstendenser samt till og med återuppväckanden från de döda, men mer om detta under de aktuella länderna. Kelterna hade sitt utbredningsområde mellan de Brittiska öarna samt norra Iberiska halvön i väster samt Turkiet i öster. Det finnes olika benämningar på dem, i nordvästra Italien ock i Frankrike så benämndes dem med namnet galler, og galater kallades de som bodde i Hellas samt i Mindre Asien. Romarna använde också termen celti för att främst benämna de transalpina, från deras sida sett, kelterna. Kelterna var uppdelade i en mängd stammar med olika namn med olika härskare som vi ofta ej vetom så mycket om. Antika hellener klassificerade kelterna som en av de största barbariska etniciteterna på jorden. Det oftast nämnda namnet på detta folk är ju kelter, även om man osså stöter på termen ‘galler’, speciellt i romansk litteratur, och det var hellenerna i Massalia / Marseille som gav dem benämningen kelter efter det de lokala folken kallade sig, det vill säga det helleniserade Κελτοί. Detta är förstås inte en såvida bra beteckning på folket, då det enbart var en mycket liten del som hette detta, men å andra sidan så finns det inget bättre namn på dem som helhet även om man givetvis ifråga om specifika folk bör derivera ned det, det finnes väldigt många specifika folk som ej kan upptagas här. Massalia benämndes som staden i det liguriska landet under, eller jämte, kelternas land. Den romanska beteckningen galler kan ofta även låtas illustrera de kontinentalkeltiska folken emedans de ö-keltiska på de brittiska öarna, samt nu Bretagne, kan benämnas britoner og gäler, emedans termen kelter, hur felaktig den än är, kan nyttjas som en kollektivum.













~

Axat från Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, Europa, kelter, keltiska, galler, galliska, galater, namn, etnonym, int

~~~Ett år sedan~~~

- Indoeuropeisk vetenskapshistorik

~

giovedì 26 luglio 2012

Armagnacen - en hälsobringande dryck - Aygue ardente

 ~
Den hälsobringande effekten hos armagnacen är ingen ny vetskap, utan gammal god sådan. Visdomens ancennietet kan illustreras genom 1300-talsbiskopen et kardinalen franciskanen Vital du Fours ord om armanhacens fyrtio virtues, här på engelska:

It makes disappear redness and burning of the eyes, and stops them from tearing; it cures hepatitis, sober consumption adhering. It cures gout, cankers, and fistula by ingestion; restores the paralysed member by massage; and heals wounds of the skin by application. It enlivens the spirit, partaken in moderation, recalls the past to memory, renders men joyous, preserves youth and retards senility. And when retained in the mouth, it loosens the tongue and emboldens the wit, if someone timid from time to time himself permits.

Skrivelsens datum av år 1310 tas som första solida bekräftelsen på dryckens förekomst, härav firades Armagnacens 700-årsjubileum år 2010. I Vatikanen var det känt som Aygue ardente ‘brännande vatten’.

Nutida studier visar att normal konsumption av denna vindruvsdryck skyddar gentemot åtminstone hjärtsjukdomar samt fetma, denna sydvästra del av Frankrike har även en av landets lägsta kardiovaskulära sjukdomsnivåer.

Traditionellt menades även att armagnac funkade ypperligt som nervlugnare efter traumatiska händelser.













~

+ Det ohälsosamma systemetPunschkur, Viniqu

DN, DN, DN, DN, SvDint
Taggar: Armagnac, Gascogne, Occitanien, vindestillat, vin, sprit, hälsa, hälsodryck, fetma, hjärtsjukdomar

Polackerna i Norge

 ~
Idag verkar det finnas omkring 40 000 polacker i Norge men de allra flesta utav dessa äro nyinvandrade personer, den tidigare invandringsvågen som skett emellan slutet av 1800-talet framtills 1940-talet verkar nästintill helt assimilerats varvid det ej kan sägas finnas en historisk kontinuerlig minoritetsgruppering som för sig på det västslaviska polska språket, åtminstone ej hvad iak känne till.

Detsamma gäller de olika senare invandrarspråken vars öde ännu ej utstakats, men assimileringstrycket i det norska samhället är lika hårt som i de övriga nordiska länderna så de olika invandringsfolken kommer med hög sannolikhet dessvärre att förtvina inom någon generation.













~

Om polskan samt övriga norska språk samt minoriteter står att finna mer om i boken Europas tungomål.

+ Språk i Norge

DN, DN, int
Taggar: Norge, Polen, polacker, polska, minoriteter, språk, invandringassimilering

~~~Ett år sedan~~~

- Det xenofoba kynnet

~

martedì 24 luglio 2012

Womans eye

 ~
looking into a womans eye
we see the universal place of no mans land

we see the Goddess, in clear day
we should always let be lead














~

+ Tu est Divina
++ Universal eyes, Nectar, Temple of Venus, Amrit

Tags: eye, woman, worship, goddess, ögonkvinnor, gudinnor, gudinnan, åtrå, dyrkan
Censurerad utav Aftonbladet.

lunedì 23 luglio 2012

Svenskan i Finland

 ~
Inom Finland finnes som bekant en relativt stortalig befolkning utav talare utav svenskt mål, det vill säga ett icke-finskugriskt tal utan istället ett indoeuropeisk-germansk-nordgermansk-östnordiskt språk benämnt finlandssvenska som talas av 6,5 % av finländarna.

Siffran är på nedåtgående og vid det förförra sekelskiftet var siffran uppe i 12 %, vid 1700-talet kanske så mycket som 20 %. Men man får heller ej förglömma de som talar åländska, hvilka är en, från övrig finlandssvensk befolkning, separat, isolat og distinkt population.


Åland

Åland befolkades antagligen av den svealändsktalande germanska befolkningen redan under 500-talet og de varo senare med på väringatågen i österled. Efter detta så skall enligt en högst omdiskuterad samt osannolik teori ålänningarna hava flyttat en masse emens en ny befolkning ej skulu havandes intagit öriket förrän några decennier in på 1100-talet.

Åland består av 6500 öar ock skär, men enbart 66 av dessa är bebodda utav de omkring 25 000 befintliga öborna - 94 % av dessa havandes svenska som modersmål. Åland har som sagt en autonom status i det finska dömet, det även på språklig basis og önationen är monolinguell i officiella sammanhang. Även alla handlingar som sändes till Åland från den finska staten måste vara på svenska. Till skillnad från språksituationen i de finska skolorna på fastlandet där finsktalande är tvungna att lära sig svenska som första andrahandsspråk emedans svensktalande måst lära sig finska, så är det obligatoriska andrahandsspråket i de åländska skolorna engelska, enär finska enbart är ett tillvalsspråk. För att bli åländsk medborgare, hvilket bland annat innebär att man erfår rösträtt, måste man, om man ej behar det sedan födslen, hava adekvata kunskaper i svenska. Ett krav som mötte internationell, samt svensk, avsky när det föreslogs i Estland rörande ryssarna, men som senare togos upp av svenska ‘liberala’ og socialdemokratiska politiker som en del av invandringspolitiken i Sverige även om det måste anses vara ett kraftigt åsidosättande utav de mänskliga rättigheterna.

Före 1920-talet önskade många ålänningar ingå i Sverige men på grund utav de historiska förvecklingarna, som vi ej behövom gå in på i denna skrift, kom ölandet att bliva en autonom del av Finland og nu finnes det så vitt jag vet ingen politiker som driver frågan om svensk anslutning, emellertid finnes relativt stora, samt växande, rörelser för skapandet utav en självständig Åländsk stat. Gotland borde ta efter.

Midt stöd har dem.


Åländskan

De åländska målen äro gränsmål emellan de övriga västfinlandsvenska samt uppsvenska målen, de åländska geolekterna havo i alla fall fått ta emot stora influenser från väster og speciellt väståländska mål hava stora likheter med uppländska og man kunno specificera ned det till eckerömålet som haver många likheter med Roslagens mål, emedans man på motsvarande östra sida kan anföra likheter med de södra österbottniska målen og åboländskan; i östra delarna utav Åland åtfinnes även några rena finska ortsnamn - åländskan har därför av vissa kallats en uppländsk dialekt.

De åländska målen brukar simonstäders delas in på tu olika vis, enligt tvenne olika teorier. Den ena säge att det finnes trenne olika målgrupperingar, en östlig emot Kökar, Kumlinge samt Brändö, en västlig med Fasta, Åland ock Eckerö såväl som en tredje intagandes en mellanposition med Vårdö, Föglö, Sottunga, Lemland og sidst Lumparland; och den andra uppdelningen utgår enbart från ett östligt samt ett västligt dialektalområde. I ett isolat område som Åland så finnes givetvis en hel del avvikande ord eller nyttjningssätt, exempelvis säger man aktionär istället för ‘aktieägare’, uppbevara för ‘förvara’, lägga pengar i blöt ‘investera’, d.v.s. förhoppningsvis raka motsatsen från att slänga pengarna i sjön, rat för ‘delbetalning’, krusa för ‘smeka’, helst för ‘åtminstone’, saltig ‘salt’ og så vidare - det finska inflytandet göre så att en hel del utav det avvikande språkbruket havandets sin grund i direktöversättningar från finskan.


Finlandssvenskarna

Den fastlandsankomna finlandsvenskan talas i två separata områden i Finland om vi bortseom från Åland, det är i Åbolands södra skärgård från Nyland till öster om Lovisa och på vägen korsar man Helsingfors, samt i norr så är det längs Österbottens kust emellan Karleby samt Kristinestad, kommunen Korsnäs har över 98 % svenskspråkiga, fast där bor även bara strax över 2000 människor.

Finlandssvenskarna på fastlandet äro ättlingar till de som var komna för att kristna ock underkuva landet, alltså under 1100-1200-talen och sedan dess så havandes fler og fler sipprat in i princip fram till Rysslands maktövertagande, någon teori säger dock att de fastlandsfinska svenskarna kommo ungefär samtidigt som åländarna. Men att det ej rör sig om samma befolkningselement vid den eventuella invandringen visar dock olikheterna i ortsnamnen på, då de österbottniska ortsnamnen avskiljer kraftigt från de åländska.

Det råder motstridiga uppgifter om ehuru de svenskspråkiga områdena var bebodda eller ej, och hvilka det i så fall var som då bodde där. Det finns ortsnamn som ibland anknytes till en finsk, eller rättare sagt en tavestisk befolkning, men som också kan knytas till estniskan - cirka 25 % av de äldsta ortnamnen i östra Nyland, området emellan Helsingfors ock Kotka, anses vara av icke-svenskt ursprung. Många dialektala förekomster i östnyländskan havandes likväl sin härstamning i estniskan, hvilket givetvis styrker teorin att det var ester ock icke finsktalande som bebodde det aktuella området när svensktalande anlände, samt skeendet att estländskan absorberades in i det svenska målet. Alternativt att det åtminstone var ester från främst Ösel og Västestland som nyttjade området i fiskehänsyn, men det är ehuru troligt att vissa ester stannade i området för ett mer långvarigt nyttjande i form av bosättning. Det finns även likheter emellan finlandssvenskan samt estlandssvenskan som ehuru är lite svårare att förklara.

Under 1800-talsyran då fennomanerna ivrade för finskheten, så skapades en motrörelse utav finlandssvenska nationalister som då kallades svekomaner, speciellt under 1880-talet. Svenskan fick nationell status i og med 1919 års regeringsform. 6 % av Finlands befolkning tillhör denna språkgrupp och hälften utav dessa talar genuina varianter. Dock har vissa spörsmål förekommit i landet emellan svensk- og finskspråkiga, speciellt före 1930-talet, men efter att dessa har avslutats så har det varit relativt vanligt förekommande att finlandssvenskar har röstat med fötterna, d.v.s. emigrerat, och flyttat till landet i väster. Finland är nu välkänt världen över för sin påkallat liberala språklagstiftning - varje individ får föra sig på sitt eget språk inför kontakterna med myndigheterna, ehuruledes med en stor illiberal inskränkning då detta enbart gäller svenska ock finska, det är alltså inget liberalt med den. Stora finsknationalistiska rörelser är ehuru i gångning för att ändra på den svenskvänliga synen.

En annan ehuru relativt bra finurlighet är att en kommun icke får kalla sig enspråkig om det finns en minoritet av smärst 8 % eller färstligare än 3000 individer av en viss minoritet. Dessa två minoritetsskydd hava dock visat sig vara svåra att upprätthålla rent administrativt, då det kan vara svårt att få tag på kompetent folk på båda språken istället för att enbart behöva få det på det ena - hvilket givetvis är lätt att lösa. Det som torde ha betydelse är att individerna får tala sitt eget mål och om de som är i behov av att kommunicera med varandra, exempelvis åtalad og domare eller kommunaltjänsteman samt medborgare behöver ju icke tala samma språk, det enda som är av betydelse är att de har rätt att föra sig på sitt eget språk och om dessa icke överensstämmer så får man ju ta in extern hjälp i form av tolkar samt översättare - huvudsaken är att båda parternas språkrättigheter tillgodoses och att man inte tummar på kompetens ock kvalitet. Det är bättre att ha en bra finsk domare än en sämre svensk - det är ju det indirekta samt direkta resultatet utav särbehandling av människor utifrån etnicitet, språk eller kön, en kompetensinstängning inom förutstakade inflexibla variabler. Kompetensen blir förvisso icke direkt lidande utav särbehandling, men risken är stor att effekten blir denna på grund utav att valunderlaget för arbetsgivaren och konkurrensen emellan arbetstagarna blir mindre.


Finlandssvenskan

Finlandssvenskan som talas i Finland är ej så olik standardsvenskan, förutom att den skiljer sig åt i uttal samt att den ibland behar en frekvent avvikelse då det gäller visst ordförråd og grammatik, man brukar dessvärre arbeta aktivt för att svenskifiera språket. Man brukar dela in avvikelserna i två olika sorter, finlandismer som har uppkommit i finlandssvenskan eller som på annat sätt är säregna, og fennicismer som mer direkt beror på ett finskt inflytande på finlandssvenskan. Finlandismerna kan vara arkaiska, alltså vara en ålderdomligare form som har försvunnit från övrig svenska men det behöver ehuru ej betyda att det är äldre svenska som presenteras, utan det kan lika gärna vara utländska lånord som har eller nästan har spelat ut sin roll i svenskan såsom barberare, hvilket är ett vanligt ord i finlandssvenskan. Andra intressanta ord är kännspak ‘karaktäristisk’ samt semla som här betyder ‘matbröd’.

Det finnes även finlandssvenska varianter som skiljer sig från standardvarianten av finlandssvenska. Dessa geolekter har en ansenlig historia och härstammar från de svenska korsfararna ock kolonisterna som på 1100-talet og framåt kommo från Mellansverige. Målen kan karaktäriseras som gammalmodiga och förändringarna sker saktgående, men Åland fungerar ofta som en länk emellan Mellansverige och Finland, geolektiska kontakter förekommer dock också med norrländskan via Kvarken. Ord som exempel på ålderdomlighet kan vara viko ‘vecka’ ock stein ‘sten’, i det sistnämnda exemplet finns ju diftongen kvar i likhet med gutniskan. Hälften av de kvarvarande 300 000 finlandssvenskarna talar de olika inofficiella varianterna, hvilket betyder att utvecklingen emot ett homogent standardmål har gått betydligt långsammare här än i Sverige, bäst bevarade är tungomålen i Österbotten, östra Nyland og i vissa delar av den sydvästra skärgården emedan målen i Åland samt västra Nyland utjämnats i homogeniserande anda. I Österbottens kustområde finns omkring 100 000 finlandssvenskar och här håller de distinkta geovarianterna ut i god vigör, innehållandes många arkaismer, uddheter, eller andra karaktäristika väl värda att vidareföra.

Statens Forskningscentral för de inhemska språken kan ehuru ej hålla fingrarna i styr, utan de griper aktivt in och ett av deras viktigaste mål är just att försöka hindra den fria utvecklingen av finlandssvenskan - den får inte utvecklas till ett eget språk enligt deras stringenta klassificeringar ~ de har givetvis ingen förståelse för att alla språk, d.v.s. alla talade varianter, är lika värda, og destruerar därledes själva essensen ock ethosen för finlandssvenskan per se.

Förutsättningarna för både åländskan som finlandssvenskan äro dock mycket positiva om man jämför med de flesta andra minoritetsspråk i Europa och världen. Tack o lov hava ej finnarna låtit svenskarnas inhemska politik gentemot finsktalande i Sverige gå ut över svensktalande i Finland, även om detta ofta påtalas rätteligen.














~

+ Europas språk, Europas folk - Europas tungomål, Postmodernisme premillénaire


DN, SvDint
Taggar: Finland, Sverige, svenska, finlandssvenska, åländska, minoriteter, språk, politik, samhälle, Åland, Österbotten, Nyland, Åboland

Italien är annorlunda

 ~
italien är unikt
italien är differat

italien är nonexistent













~

+ l'ItaliaVenetismBara Rom bestårDet kriminella Rom, Veneto referendum, Unità d'Italia

SvD, DN
Taggar: Italien, staterpolitik, samhälle

Fukuyamas liberala vinst? - Postmodernisme premillénaire VII

 ~
Om Fukuyamas välkända og genomgående tes kring liberalismens vinst över övriga system behar nå­gon sanning, eller verifikation, i sig så betyder detta törhända i reella termer att den stora berättelse som förespråkar de små berättelserna har vunnit och därmed så har de små berättelserna, eller stora berät­tel­ser på micronivå, fått en ledsagare som ej motarbetar dem - för första gången, enligt Fuku­yama.













~

Axat från boken Postmodernisme premillénaire.

SvD, SvD
Taggar: Posmodernisme premillénaire, postmodernism, modernism, liberalism, världen, politik, berättelser, narrationer, verkligheter, paradigmFukuyama; Censurerad av Dagens Nyheter

venerdì 20 luglio 2012

Domaines Barons de Rothschild [Lafite] 2010 - Château d’Aussières

~ 

ab Château d’Aussières da Narbona
en Languedoc

ända sedan Romartiden har Château d’Aussières varit en av de större vingårdarna i Languedoc, storproducent framtills romarna i ett edikt år 92 blev protektionistiskt, efter Romarrikets förfall förföll vingården og konflikter härjade i området, men man vete att vinproduktion var igång ifrån åtminstone 1000-talet då handlingarna så förtäljer, ägt sedan 1000-talet af först Lauresklostret sedan från 1211 utaf det naboliggandes klostret Fontfroide, klostret krossades sedan av den Franska revolutionen, men vin producerades redan året därefter igen, klostret återskapades i mitten av århundradet därefter, för att sedan ånyo destrueras i början av 1900-talet. Numera privatägt.

Från 1790-talet och framåt så utvecklades vingården Château d’Aussière mer självständigt från Fontfroide og man klarade sig även väl undan phylloxera varhän vingården fortsatte att spira, inde mindst under 1920-1930-talen då en vinby nästintill utvecklades, framtills 1950-talet när gården övergavs.

Domaines Barons de Rothschild Lafite inköpte Château d’Aussière år 1999 og har därefter utvecklat markerna ytterligare, samt restaurerat byggnaderna.

marken är av fontfroide terroir med tunt jordlager, tidvis stenigt, vid höjderna, samt innehållandes sand samt sandsten, vid sluttningsbasen, men djupare ock sandigare vid planen.

Traditionell corbièrstil nyttjas.


Merlot


dëgûstè:

djup mörk färg, plomläderskal i näs, druv fleur i doft og gom, typisk smak, med mycket stucken bärelement. Stramt harmonisk, balanserad tunt sammetslen, med karaktäristisk fruktighet, i bär, tunn vid dess start men växande i finalism av arom pikant, pepprig smord i förlängd smak, ej minst av fat.

med tanke på dess tunna emfasering med växande uppfyllande smala pepprighet äskar min smakpreferens sammanfoga detta vin med primärt viss-kryddpeppriga maträtter, eller dagen därefter














~

+ Secret de Famille 2009 - Jaboulet, Urmenta 2010, Rocca Grimaldi 2007

DN, SvD, SvD, int
Taggar: Occitanien, FrankrikeRothschild, Lafite, Domaines Barones de Rothschild, occitanska viner, franska viner, rödvin, vin, vinrecension, recension, Narbonne, Languedoc

De slaviska språken - Europas tungomål CIL

 ~
De slaviska tungomålen brukas delas in i trenne grupperingar, sydslaviska, västslaviska samt östslaviska, denna indelning är ehuru omstridd. Man antar, men det finns alltså inga skriftliga belägg därav, att den så kallade samslaviskans eller protoslaviskans sista andetag toges någon gång mellan 300- och 900-talen og splittringen till flera olika mål toges såtillvida vid nu. Vid det senare datumet talades givetvis ingen till sin helhet homogen slaviska, men den geospråkliga splittringen behöver inte ha varit för omfattande, hvilket likheterna i språken förtäljer. Den exakta tidpunkten är dock diskutabel, men de flesta tror ej på de allra första århundradena som splittringsepok, utan en senare tid som i vissa forskares ögon skulle ha tagits vid strax före den första nedskrivningen av slaviska. Detta bygger man bland annat på att fornryskan som tillhör de östslaviska målen har väldiga likheter med det första nedskrivna språket som tillhör den sydslaviska grenen – alltså kan den gemensamma nämnaren icke ha varit långt bort i tiden eller så haver tungomålen haft en väldigt konservativ utveckling. Vissa menar att det även har funnits ett nu utdött nordslaviskt språkspektra och att en del arkaismer som allena äro förestående i novogrodryskan är påvisning kring detta, andra menar att väst- og östslaviskan tillsammans bör gå under den beteckningen. Många menar att den första splittringen var emellan öst samt väst, detta menar en att man kan utröna genom fonologiska skillnader kopplade till en andra palatalisering av velarer och en simplifiering av klustrerna tl og dl. Ungrarna som ju är ett finskugriskt folk som flyttade till sin nuvarande position ganska sent, vid 900 e.kr., flyttade in i ett område som innan beboddes av slavisktalande folk - denna ungerska inflyttning anser man vara det som utlöst även splittringen åt söder samt därmed skapat dagens uppdelning. Denna andra geografiska splittring markeras ej enbart genom att sydslaviskan separerades från de övriga, samtidigt som uppdelningen fördjupades emellan väst och öst, men även utav att sydslaviskan självt uppdelades i en östligt samt en västlig förgrening. Samtidigt fördelades västslaviskan in i en tjecko-slovakisk samt en polsk-sorbisk del. Men det bör återigen påpekas att all uppdelning givetvis är problematisk och omdebatterad, grupperingarna går dessutom givetvis in i varandra i naboområdena.

Det äldsta slaviska tungomål som finnes belagt i skrift är det numera utdöda forn(kyrko)slaviska / fornmakedonska / fornbulgariska som var ett sydslaviskt tungomål. Detta språk skapades av de helleniska bröderna Konstantinos och Methodios som använde sig av makedonska varianter för framställningen av språket när de runt anno 865 översatte bibliska texter för att kunna missionera bland de centraleuropeiska slaverna. Konstantinos skapade också ett nytt alfabet för ändamålet kallat det glagolitiska alfabetet, från glagolъ ‘ord’, men detta ersattes senare av det kyrilliska. Vid denna tid så var alla slaviska tungomål så lika att man med relativ lätthet kunde använda sig av detta nya språk för kyrkliga ändamål - men detta då främst inom den sydslaviska grenen. Det utvecklades relativt snabbt olika egenheter og bleve således olika skriftspråk. Men på grund utav att detta språk innehöll sådana ålderdomligheter, så haver det varit en tacksam uppgift för senare språkforskare i arbete att försöka återskapa ett potentiellt samslaviskt tungomål. Förutöver kyrkoslaviskan så är det det östslaviska målet ryska som finnes bäst belagt i tidig tid. Kyrkoslaviskan är nedskriven från 800-talet fram till 1000-talet, men ryskan finnes ju fortfarande, hvilket ur språkhistorisk synvinkel är ett bra studieobjekt. Fornryskan som tog över efter den kyrkoslaviska epoken existerade emellan 1000-1200-talen, den kieviska perioden, och vissa menar att även fornukrainskan kan sammanföras i denna grupp, emedans andra menar att språket redan hade avskiljt sig från ryskan för att bilda ett eget språk. Vissa menar ehuru fortfarande att dagens ukrainska enbart är en rysk dialekt. Ryskan tillhör således den östslaviska grenen, denna kan delas in ytterligare i en västlig, med vitryskan, samt en sydlig, med ukrainskan, förgrening. Sydslaviskan innehåller, bulgariska, makedonska, serbiska, kroatiska och slovenska, emedans västslaviska innehåller polska, tjeckiska samt slovakiska. Polskan hör till den så kallade lechitiska grenen som osså bestod av det nu utdöda språket polabiska (se Tyskland) och pomoranskan (se Polen), till hvilken kasjubiskan tillhör.

De slaviska tungomålen har fått ta emot en del lånord från de finsk-ugriska målen och så även från främst germanska, och då främst från östgermanskans gotiska, iranska, främst sarmatiska, samt östromanska mål. De iranska lånen inlånades under ett dussin århundraden och påbörjades under 800-talet f.kr. när skyterna invaderade de pontiska stäpperna, enligt traditionen. Ett, av många, nämnvärda inlån i tidig slaviska äro parorden bogъ - divъ ‘gud - demon’ som klart är en imitation av iranskans dualism baga- - daēva och endast känd på detta vis i just iranskan samt slaviskan, det ursprungliga indoeuropeiska ordet för daēva betydde inte ‘demon’ utan just ‘gud’. Man haver från iranskan erhållit en hel del religiösa samt materiella ord, men även exempelvis hydronymer står att finna i södra Ryssland och Ukraïna, bland annat Don, Dniepr og Dniestr, i fallet Don så är det direkt synbart med vetskapen om att ossetiskans ord för ‘vatten, flod’ är just don, kommande från forniranskans dānu ‘flod, stor flod’. Just fornkyrkoslaviskans ordförråd inkluderar regionala slaviska uttryck, lånord och översättningslån från hellasiska, latin, samt, genom hellasiskan, hebreiska og även germanska. Man har självt delat ut en hel del till främst baltiskan (om baltoslaviska se baltiska), finsk-ugriskan, däribland ungerska, germanskan, östromanskan, albanskan og grekiskan. Benämningsvärt är även att i en del områden där slaverna enbart bott en begränsad tid, som i exempelvis Ungern og Hellas, så finnes det en stor portion slaviska toponymer kvar.














~

Axat samt moddat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, språk, slaver, slaviska, Europa, västslaviska, östslaviska, nordslaviska, sydslaviska, fornkyrkoslaviska, kyrkoslaviskafornryska, ryska, Ryssland, Ukraina, int

Språk i Rumänien, i Europas tungomål - Info

 ~
Rumänien har en intressant historia utav thraker, daker, goter, hunner, gepider, avarer, bulgarer, pechenger, kumaner, samt naturligtvis latinare hvilka sedermera gav språket rumänska som äro subindelat på moldoviska, valakiska, transsylvanska, banatiska, olteniska og bayashiska, övriga språk eller folk som genomgås för landet Rumänien i boken Europas tungomål äro aromunska, meglenorumänska, bulgariska, rusynska, hutsuler, serbiska, polska, tjeckiska, slovakiska, ukrainska, rusnaker, banatbulgariska, torlakiska, lippovanska, tyska, transylvansk saxiska, banatswabiska, français du Banat, Satu Mare-swabiska, landlariska, zipserna, dobrudschadeutsche, jiddisch, ladino, judeohellenska, hellenska, pontiska, armeniska, albanska, balkanromani, transylvansk karpatoromani, vlach, gagauziska, turkiska, krimtatariska, nogaiska, ungerska, szekleiska samt csángóiska.



















~

+ Innehållsförteckning.

~~~Ett år sedan~~~

- Puss i värmen

~

mercoledì 18 luglio 2012

Galaxernas typologi

 ~
Det totala antalet registrerade galaxer uppgår till flera miljoner men innan man kom på att vissa fenomen på stjärnhimlen varandes andra galaxer så trodde man att fenomenen rörde sig om nebuloser men redan på 1700-talet så menade bland annat Kant et Swedenborg att vissa utav dessa såkallade nebulosor skulle kunna vara främmande stjärnsystem men debatten fortgick fram tills dess att Edwin Hubble 1923 upptäckte cepheider i Andromedagalaxen. Cepheider är en typ variabla stjärnor som kan användas för att bestämma avstånd och man kunde nu säkerställa inom teoriernas ramar att galaxerna är gigantiska isolerade stjärnsystem långt ifrån vårat eget Vintergatan.

Galaxerna indelas efter sitt utseende i olika typifieringar. Bland de stora og ljusa galaxerna brukar man räkna med tvenne olika huvudtyper, elliptiska galaxer (E) samt spiralgalaxer (S), en mindre grupp utgöres utav oregelbundna eller irreguljära galaxer (Irr.).

Man använder idag främst typologiska baseringar ifrån de såkallade hubbleska galaxtyperna og i detta system klassificeras galaxerna enligt sekvensen E-SO-S-Irr med flera undertyper, SO är en mellantyp emellan elliptisk och spiralgalax, spiralgalaxen delas ofta senare även in i Sa, Sb och Sc - SO tillsammans med S som skivgalaxer.

Genom radioobservationer av vätgasmolnens fördelning så vetom vi nu att vår egen galax är en spiralgalax, troligen av Sb eller Sc-typ, men exempelvis de magellanska molnen däremot varandes tillhörandes de irreguljära. De vanliga Hubble-typerna har jämnförbarliga massor med Vintergatan men betydligt mer allmänt förekommande äro de såkallade dvärggalaxerna av elliptisk eller oregelbunden typ, dE respektive dIrr., med massor som enbart uppgår till någon procent av Vintergatans, förutom dessa typer förekommer en mindre grupp svårklassificerade pekuljära galaxer till hvilka många av de växelverkande ock kompakta galaxerna tillhöro. De typiska ljusstyrkorna för spiralgalaxer et vanliga elliptiska galaxer skiljer sig ej på något speciellt sätt ifrån varandra, betydligt ljussvagare äro ehuru dvärggalaxerna

Man kan dock finna stora skillnader i stjärn-, gas- och stoftinnehåll om man jämför olika sorters galaxtyper. Även om stjärnbildning ofta observeras i centrum av elliptiska och SO-galaxer så domineras stjärninnehållet i dessa galaxtyper utav mer altaiska stjärnor och mängden av gas samt stoft är liten och det verkar som om de passerat sin mest aktiva period av stjärnbildning och förbrukat, eller på annat sätt blivit av med den ursprungliga gasen.

Gemensamt för skivgalaxerna är att de är i princip uppbyggda av trenne huvudkomponenter: skivan, centralförtätningen samt den vidsträckta ljussvaga halon. Skivgalaxernas halo og centrala förtätning hava ett stjärninnehåll som liknar det hos de elliptiska galaxerna men de oregelbundna galaxerna och skivan hos många spiralgalaxer innehåller däremot områden med täta gas- ø stoftmoln samt många associationer av bland annat heta et kortlivade superjättestjärnor - detta avslöjar att en omfattande stjärnbildningsprocess är igång.

Oregelbundna galaxer har dock en lägre halt av stoft och skiljer sig ifråga om den kemiska sammansättningen i stjärnbildningsområdena än vad spiralgalaxerna har.

Ity stjärnor bildas utur huvudsakliga vätgasmoln är det intressant att kartlägga fördelningen utav vätgas i galaxerna. I närheten av heta stjärnor joniseras vätgasen kunnandes analyseras med hjälp av optisk skeptroskopi, den neutrala vätgasen existerar i atomär och molekylär, H2, form och båda formerna äro ungefär lika vanliga. Molekyler är i sin skapelse en självständig enhet beståendes utav ett pluralt antal atomer förbundna via kemiska bindningar. Den atomära vätgasen kan observeras i radioområdet då den utsänder en karaktäristisk strålning vid våglängden 21 cm, radioobservationer visar att andelen atomär vätgas ökar ifrån ett par procent av totalmassan i elliptiska galaxer till omkring 20 % i irreguljära, hos spiralgalaxer är gasen koncentrerad till skivan och sträcker sig ofta långt utanför de lysande delarna. Hos de elliptiska galaxerna bildar gasen alltsomoftast ett plan med liten utsträckning og till synes slumpmässig orientering, vissa spiralgalaxer uppvisar ett centralt hål i vätgasfördelningen som troligtvis är en följd av att gasen har förbrukats vid stjärnbildningsprocesser. Den molekylära vätgasen studeras oftast indirekt genom radioobservationer av strålning från den med vätgasen associerade CO-molekylen och i komparation med den atomära vätgasen så är fördelningen mera koncentrerad till stjärnbildningsområdena och till galaxens mer centrala områden.












~

+ Universums stjärnor, Kvarkgluonplasma - Universums sädThe Known Universe, Storlekens betydelse, يد الجوزاء, Χάος


Slavernas expansion - Europas tungomål CIIL

 ~
De folk som drogo västerut slogo sig ned i de områden i Centraleuropa som germanerna tidigare levat i och på 600-talet så varo de framme vid Östersjökusten og floden Elbe, ungefär vid samma tidpunkt nådde grupper Kreta och det helleniska fastlandet samt övriga Balkan, allt detta dokumenterades relativt bra av östromerska författare, men det dröjde ända tills 700- och 800-talen som de nordligare baltiska samt finsk-ugriska områdena besattes av slavisk befolkning. Iordanes och andra berättade att de slaviska stammarna sclavini samt antes kom från norr om Donau till ett område fram till Djnepr, den tidigare stammen veneti från 100-200-talen har man dock icke på ett trovärdigt sätt lyckats lokalisera. Det var genom denna spridning som baltisktalande folk fick avsevärt mycket mindre territorium och språken, i territoriell mening, förlorade sin position - antingen flydde de, eller, mer troligt, så assimilerades de av den annalkande slaviska befolkningen. På Balkanhalvön som de också beträdde assimilerades ofta ursprungsbefolkningen, emedan de själva assimilerades med den ursprungligare befolkningen i Albanien og Rumänien. De trängde också in i södra Balkan, alltså Hellas, under 500-600-talen och där kom de att utgöra ett stort befolkningselement, om inte i majoritetsställning. Slaverna hittades ända ned till Peloponnesoshalvön ock Kreta. Det var först under 600-talet som det Byzantiska riket och dess administratörer påbörjade en rehellenisering av Hellas genom uppkomsten av rika kloster, städer samt feodaler, och detta pågick sedan under sexhundra jeeran och fick det helleniska resultat som vi kan se än idag.

Om dessa tidiga slavers samhällsstrukturer vetom vi ej mycket, förutom att de hade furstar och bildade konfederationer sinsemellan. Men man vete inte om det var en enhetlig slavisk befolkning som existerade eller om det var flera etniska grupperingar - det senare vill gärna olika slaviska forskare med anknytning till dagens nationalstater hävda och det är även mer troligt än panslavisternas idéer, bland annat så förtäljer de tidigare källorna om en större mängd stammar än vad det finnes slaviska folk idag.













~

Axat samt moddat från boken Europas tungomål.


~~~Ett år sedan~~~


~

Tu est Divina I XVII

~ 
पङ्कजवदना
सर्वोतोमुख

दुर्जय




























I
β


DN, DN
Taggar: Tu est Divina, åtrå, gudinna, hinduism, Indien, tös, flickasanskrit, kvinna, lotus

~~~Ett år sedan~~~

- Tu est Divina - Tu est Divina I I

~

lunedì 16 luglio 2012

Lemur catta

 ~
Grupperna består av 5-24 individer där könen havandes separata hierarkier, men det äro kvinnorna som dominerar männen.

Det finns även rapporter som indikerar att gruppen består utav en kärna av honor med deras barn, samt en eller flera hannar, men att det är honorna som står för militaria, d.v.s. gränsförsvaret.

~

kattor i patrull
härskandes, kelandes fler

vattnas i munnen














~

+ Tu est Divina, Erotica, Postmodernisme premillénaire
+ AlfahonaPraktisk feminism, Vad annat finns att göra

DN, DN
Taggar: lemurer, apor, djur, lemur catta, ringsvanslemur, Madagaskar, kön, åtrå, förhållande, militär, haibun, matriarki