~
De slaviska tungomålen brukas delas in i trenne grupperingar, sydslaviska, västslaviska samt östslaviska, denna indelning är ehuru omstridd. Man antar, men det finns alltså inga skriftliga belägg därav, att den så kallade samslaviskans eller protoslaviskans sista andetag toges någon gång mellan 300- och 900-talen og splittringen till flera olika mål toges såtillvida vid nu. Vid det senare datumet talades givetvis ingen till sin helhet homogen slaviska, men den geospråkliga splittringen behöver inte ha varit för omfattande, hvilket likheterna i språken förtäljer. Den exakta tidpunkten är dock diskutabel, men de flesta tror ej på de allra första århundradena som splittringsepok, utan en senare tid som i vissa forskares ögon skulle ha tagits vid strax före den första nedskrivningen av slaviska. Detta bygger man bland annat på att fornryskan som tillhör de östslaviska målen har väldiga likheter med det första nedskrivna språket som tillhör den sydslaviska grenen – alltså kan den gemensamma nämnaren icke ha varit långt bort i tiden eller så haver tungomålen haft en väldigt konservativ utveckling. Vissa menar att det även har funnits ett nu utdött nordslaviskt språkspektra och att en del arkaismer som allena äro förestående i novogrodryskan är påvisning kring detta, andra menar att väst- og östslaviskan tillsammans bör gå under den beteckningen. Många menar att den första splittringen var emellan öst samt väst, detta menar en att man kan utröna genom fonologiska skillnader kopplade till en andra palatalisering av velarer och en simplifiering av klustrerna tl og dl. Ungrarna som ju är ett finskugriskt folk som flyttade till sin nuvarande position ganska sent, vid 900 e.kr., flyttade in i ett område som innan beboddes av slavisktalande folk - denna ungerska inflyttning anser man vara det som utlöst även splittringen åt söder samt därmed skapat dagens uppdelning. Denna andra geografiska splittring markeras ej enbart genom att sydslaviskan separerades från de övriga, samtidigt som uppdelningen fördjupades emellan väst och öst, men även utav att sydslaviskan självt uppdelades i en östligt samt en västlig förgrening. Samtidigt fördelades västslaviskan in i en tjecko-slovakisk samt en polsk-sorbisk del. Men det bör återigen påpekas att all uppdelning givetvis är problematisk och omdebatterad, grupperingarna går dessutom givetvis in i varandra i naboområdena.
Det äldsta slaviska tungomål som finnes belagt i skrift är det numera utdöda forn(kyrko)slaviska / fornmakedonska / fornbulgariska som var ett sydslaviskt tungomål. Detta språk skapades av de helleniska bröderna Konstantinos och Methodios som använde sig av makedonska varianter för framställningen av språket när de runt anno 865 översatte bibliska texter för att kunna missionera bland de centraleuropeiska slaverna. Konstantinos skapade också ett nytt alfabet för ändamålet kallat det glagolitiska alfabetet, från glagolъ ‘ord’, men detta ersattes senare av det kyrilliska. Vid denna tid så var alla slaviska tungomål så lika att man med relativ lätthet kunde använda sig av detta nya språk för kyrkliga ändamål - men detta då främst inom den sydslaviska grenen. Det utvecklades relativt snabbt olika egenheter og bleve således olika skriftspråk. Men på grund utav att detta språk innehöll sådana ålderdomligheter, så haver det varit en tacksam uppgift för senare språkforskare i arbete att försöka återskapa ett potentiellt samslaviskt tungomål. Förutöver kyrkoslaviskan så är det det östslaviska målet ryska som finnes bäst belagt i tidig tid. Kyrkoslaviskan är nedskriven från 800-talet fram till 1000-talet, men ryskan finnes ju fortfarande, hvilket ur språkhistorisk synvinkel är ett bra studieobjekt. Fornryskan som tog över efter den kyrkoslaviska epoken existerade emellan 1000-1200-talen, den kieviska perioden, och vissa menar att även fornukrainskan kan sammanföras i denna grupp, emedans andra menar att språket redan hade avskiljt sig från ryskan för att bilda ett eget språk. Vissa menar ehuru fortfarande att dagens ukrainska enbart är en rysk dialekt. Ryskan tillhör således den östslaviska grenen, denna kan delas in ytterligare i en västlig, med vitryskan, samt en sydlig, med ukrainskan, förgrening. Sydslaviskan innehåller, bulgariska, makedonska, serbiska, kroatiska och slovenska, emedans västslaviska innehåller polska, tjeckiska samt slovakiska. Polskan hör till den så kallade lechitiska grenen som osså bestod av det nu utdöda språket polabiska (se Tyskland) och pomoranskan (se Polen), till hvilken kasjubiskan tillhör.
De slaviska tungomålen har fått ta emot en del lånord från de finsk-ugriska målen och så även från främst germanska, och då främst från östgermanskans gotiska, iranska, främst sarmatiska, samt östromanska mål. De iranska lånen inlånades under ett dussin århundraden och påbörjades under 800-talet f.kr. när skyterna invaderade de pontiska stäpperna, enligt traditionen. Ett, av många, nämnvärda inlån i tidig slaviska äro parorden bogъ - divъ ‘gud - demon’ som klart är en imitation av iranskans dualism baga- - daēva och endast känd på detta vis i just iranskan samt slaviskan, det ursprungliga indoeuropeiska ordet för daēva betydde inte ‘demon’ utan just ‘gud’. Man haver från iranskan erhållit en hel del religiösa samt materiella ord, men även exempelvis hydronymer står att finna i södra Ryssland och Ukraïna, bland annat Don, Dniepr og Dniestr, i fallet Don så är det direkt synbart med vetskapen om att ossetiskans ord för ‘vatten, flod’ är just don, kommande från forniranskans dānu ‘flod, stor flod’. Just fornkyrkoslaviskans ordförråd inkluderar regionala slaviska uttryck, lånord och översättningslån från hellasiska, latin, samt, genom hellasiskan, hebreiska og även germanska. Man har självt delat ut en hel del till främst baltiskan (om baltoslaviska se baltiska), finsk-ugriskan, däribland ungerska, germanskan, östromanskan, albanskan og grekiskan. Benämningsvärt är även att i en del områden där slaverna enbart bott en begränsad tid, som i exempelvis Ungern og Hellas, så finnes det en stor portion slaviska toponymer kvar.
~
Axat samt moddat från boken Europas tungomål.
Taggar: Europas tungomål, språk, slaver, slaviska, Europa, västslaviska, östslaviska, nordslaviska, sydslaviska, fornkyrkoslaviska, kyrkoslaviska, fornryska, ryska, Ryssland, Ukraina, int
Nessun commento:
Posta un commento