~
Slaver kallas de folk som tala slaviska och man tror att de på 200-400-talen bebodde Ukraïna samt angränsande områden, men att de därifrån under 500-talet spred sig åt sydväst, väst og nordost till. Teorierna om deras urhem är ehuru ganska många og vissa vill få det att ligga någonstans vid Östersjöns sydöstra kust samt näraliggande områden där Elbe-germanska stammar också skullo hava levat, emedans andra vill ha dem ner till norr om Svarta Havet som tidigare nämndes. Ytterligare andra vill placera deras urhem nordöst om detta, emedans andra anser utifrån flodnamnsforskning att de bodde ungefär i området mittemellan Svarta havet och Östersjökusten. Det finnes en hel del teorier till, men de flesta rör sig i området norrom och emellan Svarta havet samt Östersjön där man funnit en del olika arkeologiska kulturer som man anser tillhöra en slavisk etnicitet. Man har även fått in lite inlån från iranska språk på ett tidigt stadie, bland annat så anses att det slaviska ordet för ‘gud’ kommit genom skytierna, på fornslaviska hette det bogŭ och det har klara indoiranska konnotationer, till exempel protoariska *bhaga-, och det finnes kanske hela 38 distinkta slavisk-iranska komparationer antydandes ett tidigt naboskap.
~
Axat från allmänkapitlet om slaviskan i boken Europas tungomål.
SvD
Taggar: Europas tungomål, slaviska, slaver, Ukraina, Polen, iranska, indoiranska, protoslaviska, urhem, Europa, språk, int
Nessun commento:
Posta un commento