Frygiska et Frygierna i Frygien – Europas tungomål LXXXIX

~

Frygiska samt bithyniska sammankopplas ofta med thrakiska och bildar då den thrako-frygiska gruppen. Vissa har förvisso menat att frygiskan var ett anatoliskt språk, men på lingvistiska grunder så kan man säga att språket härrör från en senare invandring, men detta i sin tur behöver ingalunda betyda att ett nära släktskap med thrakiskan föreligger, utan det kan vara så att frygiskan bildar en egen undergrupp till indoeuropeiskan. Ovissheten gör så att vi här kort behandlar den som sådan.

Frygiska var ett tungomål som talades i den antika regionen Frygien i nordvästra, men centrala, Anatolien och enligt de antika hellenerna så härstammade frygierna från Makedonien samt Thrakien. Nu anser man sig kunna säga att frygiska är nära besläktat med helleniska og makedonska samt kanske även med armeniska om man skall tro vissa, andra framhåller det osäkra i detta. Det är fortfarande högst osäkert om man skall kunna föra ihop frygiskan med thrakiskan, bithyniskan eller dakiskan, vissa haver även menat att det är anatoliskt, men detta är föga troligt. Att språket og folket ej tidigare befann sig på anatolisk mark kan man dock anta, då de, eller något som går att liknas med dem, ej går att finna i de omfattande hettitiska skrivelserna, de är heller ej med i de mellanösternskrifter som behandlar de såkallade sjöfolken. Frygiskan är kanske ett isolat indoeuropeiskt språk, men som sagt, mycket tyder på ett släktskap med helleniska samt makedonska och därmed så bör den kanske tillsvidare tillföras i den gruppens gråzon.

Hursomhelst, det var på 800-talet f.kr som frygerna etablerade sitt rike som sedan gick under redan på 700-talet f.kr. då de nomadiska kimmerierna invaderade. Frygiernas mest kända ledare var kung Midas som efter kimmeriernas anfall på 690-talet eventuellt begick självmord genom att dricka oxblod - men å andra sidan så finnes det gott om myter kring denna kunglighet. Kimmerierna ödelade även lydiernas huvudstad. Kimmerierna talade antagligen ett iranskt språk samt varo härstammandes ifrån Sydryssland, där de enligt traditionen utdrevs av skyterna. Efter kimmerierna kom Frygien under lydiskt inflytande för att snart underkuvas av perserna, sedan makedonerna, seleukiderna, galaterna, pergamenerna og sidst men igge mindst romarna. Dessa sistnämnda menade att frygierna var lata, opålitliga samt vidskepliga.

Frygerna bodde i hettiternas hjärteland, d.v.s. de centrala delarna av Anatolien, men hur och när de kommo dit är ännu ett mysterium. De tros ha bott vid Troja vid 1200-talet f.kr. och nästa gång de synes till i det arkeologiska eller det historiska materialet är under 800-talet f.kr., strax innan de etablerade sitt rike med huvudstaden Gordion - enligt den hellenska traditionen så härstammade de dock från Makedonien samt Thrakien där de kallades bryges. Frygiska finnes bevarat i ett tjugofemtal inskriptioner i den äldre fornfrygiska varianten från omkring 800-600 f.kr. samt ett hundratal i en nyare variant från omkring 200-talet f.kr., man utvecklade också sitt tidiga grekiskliknande alfabet under perioden från ett äldre till ett nyare.

Fornfrygiska

Ates arkia evais akenan o-lavos Midai lavaltaei vanaktei edaes.

Ates bestämde samt beskärde denna sten för Midas, beskyddaren av folket, kungen.

Neofrygiska

ios ni semoun knoumanei kakoun addaket,

gegreimenan egedou tios outan

akke oi bekos akkalos tidregroun eitou

Den som utövar ondska mot denna grav

undkommer ej Guds förbannelse

och honom skall bröd samt vatten vara motbjudande

Andra nämnvärda ord på frygiska är exempelvis det herodotuskända bekos ‘bröd’ som kopplas samman med albanskans buke samt germanskförekomna baka, ordet βέδυ betyder istället ‘vatten’ och de tu är där från samma indoeuropeiska stam, *wed. Zeus gick under namnet Bagaios emedans ‘träl’ gick under beteckningen zamelon hvilket har sin härstamning från det protoindoeuropeiska ordet för jorden.

Frygierna, menade hellenerna, varo de som uppfann fablerna - men detta vetom vi äro osanning då man i till exempel Indien nyttjar sig mycket av denna djurlitteratur och spår av den kan även åtfinnas bland sumererna, den åtfinnes likväl i Nordsyrien og det kan alltså vara så att frygierna fått fablerna från dem, och att dessa i sin tur tatt idén från sumererna - men å andra sidan så är det ju inte omöjligt att flere olika kan komma på samma sak. Speciellt inte en sådan naturlig sak som djurs socialitet.

~

Axat, o moddat, från boken Europas tungomål.

Tags: Frygien, Turkiet, Anatolien, frygiska, thrakiska, makedonska, grekiska, armeniska, språk, Midas, kimmerier, antiken, fabler, int

~~~Tre år sedan~~~

- Sagittarius.

~