Thrakerna bebodde östra Balkan samt vissa delar av Anatolien, de var spridda i över 50 stammar som vi kännom till namnet. När språket dog ut vete man ej, men gissningsvis någon gång under senantiken; det var närstående det dakiska tungomålet som talades i nuvarande Rumänien. Av det thrakiska tungomålet finnes tyvärr icke mycket kvar - cirka 25-50 ord, beroende på hur man räknar. Av dakiskan finnes heller nästan ingenting bevarat - högst 25 ord. Vi havom däremot ganska gott om, i relation till övriga ord, ord på växter, då hellenerna ansåg att thrakerna samt dakerna varo mästare på helande örter.
Dakerna delade tillsammans med kelter en mixkultur, keltodaker, som bodde i området under en tid, men om detta vet man heller icke mycket om. De som bodde i nuvarande Rumänien bestodo kanske av tvenne olika folk, Γεται, getaer, samt Δακοι, daker, där getaerna i så fall bebodde östra delen emedan dakerna bodde i västra delen av det som kom att bli den romerska provinsen Dacia. En av anledningarna till osäkerheten om det är olika etniciteter är att även de antika författarna hade svårt att skilja dem åt och stundom använde sig av bägge namnen, samt att romarna ej alls särkskiljde emellan folken vid 100-talet e.kr., utan kallade alla invånare, förutöver invandrade kelter, germaner samt sarmater, för daci.
Att det är frågan om indoeuropeiska språk är ehuru utan tvekan då man etymologiskt kan säkerställa de flesta ord, men däremot så vet man inte hur nära besläktade thrakiskan och dakiskan var. Förestående faktum som talar emot ett nära släktskap äro ändelserna för stad eller stadsliknande ord. Dakiskan, samt bland förekomster i Moesia, har -dava som suffix för någonting som indikerar en stad, emedans detta ej finnes i något av de tre bevarade indikationerna för ‘stad’, ‘by’ eller ‘fortifikation’ i thrakiskan, -bria, -para och -diza, eller -sara ‘flod’ samt -upa ‘vatten,’ som även enbart åtfinnes i Thrakien. Vissa antika författare menar eljest att de varo homoglotter, d.v.s. talade samma språk, bland annat så nämner Strabon att dakerna talade samma tungomål som getaerna og att getaerna talade samma mål som thrakerna. Etnonymen Θρηίκιος verkar bestå utav samma etymologiska element som Γραικός.
Allena omkring fyra inskriptioner finnes att tillgå på thrakiska om man borträknar enstaka ord, nedan är inskriptionen man fann på en guldring 1912 i Ezerovo, Bulgarien. Vad det står är helt utanför våran kunskap.
ΡΟΛΙΣΤΕΝΕΑΣΝ / ΕΡΕΝΕΑΤΙΛ / ΤΕΑΝΗΣΚΟΑ / ΡΑΖΕΑΔΟΜ / ΕΑΝΤΙΛΕΖΥ / ΠΤΑΜΙΗΕ / ΡΑΖ / ΗΛΤΑ
rolisteneasn / ereneatil / teanēskoa / razeadom / eantilezu / ptamiēe / raz / ēlta
~
Axat, samt moddat, från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento