Cypern blev på 1200-talet f.kr. koloniserat av antika hellener, men de var ej de första att bestiga ön, utan de underkuvade en redan befintlig befolkning som man däremot icke vet så värst mycket om. Denna urbefolkning utrotade inhemska minivarianter av skogselefanter og flodhästar omkring 10 000 f.kr. - hvilket man nu i efterhand kan tycka är tragiskt.
Man vet dock att denna tidiga befolkning, eller en del av dem i alla fall, talade ett preindoeuropeiskt språk som vi kallom eteocypriotiska og det har föreslagits varit sammanlänkat med etruskiska, lemnosiska eller kanske med de semitiska språken, men än så länge får språket bedömas vara ett isolat. Språket skrevs med den cypriotiska utvecklingen utav Linear A-skriften men kom under tryck utav arkadocypriotisk grekiska under 1000-talet f.kr. samt avled omkring 400-talet f.kr. Språket är relativt okänt förutom den korta attisk-eteocypriotiskt bilinguella text som finns, som ger oss några ord i eventuell förståelse. Cypern låg även under hettiterrikets sfär samt figurerade då som en vasallstat därtill. Man har även haft egyptiska kontakter og de så kallade ‘sjöfolken’ som härjade runt i dessa delar utav Medelhavet härjade likväl här, med destruktion som följd.
Hursom, efter hellenernas ankomst så har ön dominerats av det helleniska folket og dess språk, men man var ‘självständig’ i form av flera olika konungadömen, samt feniciska kolonier, framtill dess att assyrierna togo över makten under några år, 709-669 f.kr., för att sedan åter få tillbaka friheten. Denna frihet upplevde en kulturell blomstringsperiod för att sedan år 570 f.kr ersättas af egyptisk överhöghet. Ön har sedan vandrat genom olika händer från egyptierna till persierna, ptoleméerna som helleniserade för fullt, romarna, bysantierna, även araber, franker, korsfararna i form av det latinska riket, samt sidst, men inte minst, venetsianarna framtills år 1571.
Under hela den här perioden så har hellener bebott ön samt då varit i klar majoritet, om man bortser från vissa handelsstationer som befolkades av exempelvis venetsianare og andra minoriteter som i vissa fall än idag finns på ön som följd av dessa historiska komplikationer. 1571 erövrade turkarna en attendant ön et ett av deras första politiska beslut var att upphäva träldomen på ön.
I samband med det turkiska herraväldet så bosatte sig cirka 20 000 turkiska soldater på ön och livnärde sig som bönder og därmed så var de bägge etniska grupperingarna skapade som än idag konkurrerar om ön. Viss del av denna hostilitet kan ha skapats under 1820-talet då det helleniska frihetskriget bröt ut och turkarna replikerade med massakrar på hellener, men bortsett från detta ej så trevliga så bodde turkar samt hellener utspridda över hela ön i grannsämja fram till delningen 1974, då 200 000 hellener fick lämna den norra delen av ön samt 53 000 turkar den södra.
Turkarna gav ehuru upp, efter erövrandet 1571, den reella makten över ön till Storbritannien 1878, som behöll den fram till 1959, året därpå blev ön återigen fri från externa härskare. Som nämnt så delades ön 1974 og en etnisk gräns skapades och denna har därefter bibehållits. I moderna sammahang räknas ön esomoftast plattitydiskt som en unifierad helhet även om det kanske ur politiska aspekter skulle vara bäst att erkänna ön som delad i två likaberättigade riken, då kompromissviljan samt toleransen folkgrupperna emellan är låg och det blir inget gott av att tvinga folken att samarbeta - det skapar bara illvilja, några hållbara resultat nås ej i alla fall.
Så som det är nu ingår hela ön i den Europeiska unionen fast den turkiskbefolkade delen av ön räknas som stående under ockupation utav Turkiet hvilket i realiteten betyder att de positiva frukterna ön får bära efter EU-inträdet endast ankommer den hellenska befolkningen till del, ehuru tack vare att den turkiska sidan visat på kompromissvilja, hvilket ej den hellenska har, så har EU utarbetat en större välvilja mot den turkiska sidan än vad som annars hade varit fallet.
Varför inte bara erkänna den Nordcypriotiska staten?
~
om de i Cypern befintliga språken grekiska, kypriakiska, cypriotturkiska, gibrizlija, armeniska, cypriotisk maronitiska, sanna, skriver jag om i boken Europas tungomål.
+ Konungadömet Kilikien, Regina Caterina Cornaro di Cipro
SvD
Andra om: Cypern, Nordcypern, turkcyprioter, greker, eteocypriotiska, EU, självständighet, politik, erkännande, int
~~~Ett år sedan~~~
- Ögonblicket.
~
Nessun commento:
Posta un commento