~
Har du lystrat till det senaste?
Nej, upplys mig med din integritetshypnos. Ännu en gruvlig Vendetta? Ett omoraliskt yppande av andras privatlivsallianser? en skrupelfri alle-mans-rätt-att-få-veta- filosofi ?
Skala av allt. Förkovra mig med vad du hört, kött på mina ben, vem kasta första sten! saligt äro tysthetslöftet, men ej heligt så nagga lite på kanten tack, jag vill matas med allt ryktessnack.
Din önskan är min lag! hör upp:
Hon var nog med den, han bara ljög den där. De flyttade in men ack det spåddes besvär. Visst finge vi rätt i alla fall, dyster kapitulation. Det var inge mer än ett kall, separation utan pardon. Dimensionen de levde i, den skall jag infiltrera. Så Nästa vecka då veto jag allt om han, hon, de, dem, och lite mera.
Mina öron är sig lystrade. Framtiden vill jag veta, ja helst idag om det så ack gange! må du mig tälja, denna spörja, inte om en vecka, nej hör sen, utan nu! Jag lovar, dina ord vid mitt sinne stannar, ej att lämna min mun, det jag dig säga vid mitt hjärtas namn, ve för den som lögna göra, tvaga munnen den bör göra.
Som du så säga, jag vill säga, även om jag bekräfta kan, om en veckas gång. Besvären som spåddes besvärjelser det blivo för de lyckliga tu, endast glansen på dörrhandtaget var fint i deras bo. Hon var nog med den, i lekar av perversitet de havde, men han ljög nok och njöt ej i fulla drag, här var det Hon som var den sexistiska men han den restriktiva – har du hört så galet i denna masochistiska styrevärld?
Du slår mig med häpnad käre vän. Aldrig hade jag väl trott denna sanning om den inte kom ur just din mun. Dig kan man lita på för du har oftast mindre orätt. Jag bjuder dig farväl och väntar med rusande blodflöde och svettiga händer på den fortsättning som skall följa. Gräv djupt och finn gömda skatter. Må lyckan stå dig bi.
Har du lystrat till det senaste?
Nej, upplys mig med din integritetshypnos. Ännu en gruvlig Vendetta? Ett omoraliskt yppande av andras privatlivsallianser? en skrupelfri alle-mans-rätt-att-få-veta- filosofi ?
Skala av allt. Förkovra mig med vad du hört, kött på mina ben, vem kasta första sten! saligt äro tysthetslöftet, men ej heligt så nagga lite på kanten tack, jag vill matas med allt ryktessnack.
Din önskan är min lag! hör upp:
Hon var nog med den, han bara ljög den där. De flyttade in men ack det spåddes besvär. Visst finge vi rätt i alla fall, dyster kapitulation. Det var inge mer än ett kall, separation utan pardon. Dimensionen de levde i, den skall jag infiltrera. Så Nästa vecka då veto jag allt om han, hon, de, dem, och lite mera.
Mina öron är sig lystrade. Framtiden vill jag veta, ja helst idag om det så ack gange! må du mig tälja, denna spörja, inte om en vecka, nej hör sen, utan nu! Jag lovar, dina ord vid mitt sinne stannar, ej att lämna min mun, det jag dig säga vid mitt hjärtas namn, ve för den som lögna göra, tvaga munnen den bör göra.
Som du så säga, jag vill säga, även om jag bekräfta kan, om en veckas gång. Besvären som spåddes besvärjelser det blivo för de lyckliga tu, endast glansen på dörrhandtaget var fint i deras bo. Hon var nog med den, i lekar av perversitet de havde, men han ljög nok och njöt ej i fulla drag, här var det Hon som var den sexistiska men han den restriktiva – har du hört så galet i denna masochistiska styrevärld?
Du slår mig med häpnad käre vän. Aldrig hade jag väl trott denna sanning om den inte kom ur just din mun. Dig kan man lita på för du har oftast mindre orätt. Jag bjuder dig farväl och väntar med rusande blodflöde och svettiga händer på den fortsättning som skall följa. Gräv djupt och finn gömda skatter. Må lyckan stå dig bi.
Sätt dig och koppla av. Nu skall jag stilla din nyfikenhet. Jag fick gå över lik, tummade på etik och moralen förföll i min jakt på avklädd privatslakt. Tur att man är allmänt skrupelfri med allt man ger sig in i. För tusan, det är väl en fruktansvärd orättighet när man får gissa och inget vet? Hur som haver drick ditt kaffe svart, skvallrets sötma jag dig skall skänka...
Stopp och reson! Jag önskar inget veta längre. Jag själv har fallit offer för en sådan smygdetektiv som du, en lömsk orm, en parasit än värrre under all kritik. Mitt allra heligaste haver betrampats så med smutsiga skor och inget äro sig längre likt då folk pratar bak framsidan min. Det är en pina som får mitt hjärta att förtvina. Jag önskar att jag ej lyssnat på vad du än sade, ditt struntprat med dels det sanningsintyg du avlade. Är redo för Helvetets inkörsport. önskar allt ogjort och det fort!
~
se även mina Avund, Skvallerap-IQ, Snacka skit som berör skvalleraspekten.
Skvaller i SvD
denna moraliserande rustica basala skrivelse är skriven tillsammans med någon som kallade sig McLashlan.
Andra om skvaller, skitsnack, skrönor, beteende
~~~Ett år sedan~~~
090331 - Mountain View - Chiara Sancta Clara.
~
Nessun commento:
Posta un commento