giovedì 27 marzo 2008

Livsnåelse

~
genom livets älv
flyter man

hopp
mål
utom nåbarhet

låter mig
av stormen föras
forsen igenom

vattnet slår hårt
mot min nakna kropp
blåslagheten framträder

mina blåa läppar
suktar
suktar efter luft

vattnet inflyter
fyller min själ
botten nås


~

Läs även andras om: , , ,

8 commenti:

aftermath ha detto...

fin skrivelse om den starka smärtan
blåfrusen skär genom märg och ben
fin poesi
/aftermath

A-K ha detto...

"vattnet slår hårt
mot min nakna kropp
blåslagheten framträder"...

...är målande, bildrika rader som verkligen tydliggör ett skeende. Vacker poesi, om än också bärande på en viss smärta.

Anonimo ha detto...

det var ett blåmärksfyllt men mycket vackert flyt, och en stillsam och fridfull avslutning. livets flöde, så stiligt målat.

Magnus

Angie Roger ha detto...

starkt och vemodigt skrivet, ja ett mörker som fyller lungerna intill dödens ände, mot ljuset ...

Anonimo ha detto...

En otäck bild dyker upp när jag läser, samtidigt väldigt vackert skrivet.

Ha en fin fredagskväll:)

Anonimo ha detto...

den här är otroligt vacker steve..underbart dramatisk och känslofylld!!!

Bodil

Anonimo ha detto...

Otroligt! texten börjar lugnt, för att sedan trappas upp och utplånas och sista frasen sitter kvar i oändlighet. Jag älskar verkligen den här typen av poesi. den griper tag i mig!
Sedan måste jag bara säga att den här sidan gör mycket mer för dina texter. Den skapar ett fint sammanhang till dina verk =)
Verkligen roligt att du bytt upp dig!

Ha det fint! =)

/ Vacant

Anonimo ha detto...

aj denna gör ont. man vill blåsa mera liv och färger i det blåa

en typisk digdikt, som jag tycker om