lunedì 17 dicembre 2012

Verkligheten


levandes gott
i min inre stora värld

av magi og mystik
i drömmarnas flärd

genom livets färd





















~



~~~Ett år sedan~~~


~

sabato 15 dicembre 2012

Äggöl


en gammal halländsk delikatess som göres genom att man tar fyra matskedar socker og fyra äggulor som vispas samman, fyra flaskors öl uppvärmes og blandas sedan ner i smeten varpå några skorpor lägges i en skål, äggölet hälles däröver, ädes emedan värmen är i.

















~



~~~Ett år sedan~~~


~

Fornindoariskans vediska samt sanskrit - Europas tungomål HI



Den fornindoariska språkperioden antas ofta ha pågått emellan 1500 och 600 f.kr. Den kan därefter givetvis delas in ytterligare, företrädesevis i två grupper, hvilka dock senare kunno indelas i flera undergrupper. Den tidiga fornindoariskan karaktäriseras av vediskan, från veda- ‘kunskap’, som antagligen var baserat på en västvariant av tungomålen, men egentligen så kunno man säga att vediskan var ett samlingsnamn på ett spektra av olika varianter. Denna vediska kan sedan med hjälp av skriften i Ŗgvedan, från ŗg- ‘sång’, som består av 1000 hymner av en storlek stor som Illiaden og Odysséen tillsammans, delas in i minst två epoker till, en arkaisk och en nyare. Efterträdaren till vediskan var den sena fornindoariskans samskŗta, ‘perfekt, korrekt’, eller sanskrit som det något feltranskriberat blivit, hvilken antagligen utvecklades från östvediska språkområden och som redan omkring år 400 f.kr. blev standardiserat av grammatikern Pānini. Efter standardiseringen så haver ej sanskriten, till motsats från vediskan förändrats, inga geografiska varianter, inga utvecklingslinjer, og så vidare, men språket är inte dött utan talas i viss mån fortfarande och en utveckling av ordförrådet sker ständligen, språket är karaktäriserat som ett av de största rent innehållsmässigt. Sanskrit utformades av Pānini såsom prästeklassen talade målet og därför så kan man lätt jämföra sanskriten med latinets ställning i den katolska kyrkan - med skillnaden att den standardiserade sanskriten aldrig ens varit i närheten utav ett folkligt språk, utan enbart hemmahörande hos prästeklassen - förutom nu då cirka 100 000 anser sig hava detta språk som sitt modersmål - att det främst även nu är de högre straterna som brukar språket kanske man vågar sig på att gissa. I nutid så haver intresset för språket ökat och inte allt för sällan så talar de intellektuella indierna detta språk och det finnes minst ett par populärt skrivna tidningar, varav en månatlig, som utkommer på sanskrit, även radiosändningar på språket existerar. Sanskrit är sammantaget långt mer levande än latin, om man skall säga så. I orten Mattur är sanskrit dessutom det huvudsakliga samt vardagligt talade tungomålet.


















~

Axat, samt moddat, från boken Europas tungomål.


Kulturell apartheid


inte en svart i sikte
alla har blivit bortretuscherade



















~


SvDSvDSvDSvD, Gp

~~~Ett år sedan~~~


~

giovedì 13 dicembre 2012

Stjärnsmäll


en stjärnsmäll

fagrandes fram genom
tidernas fäll

farandes fram genom
skyns häll

framförandes i dess gäll




















~

+ يد الجوزاء, Stjärncykel, Vinternatten

Taggar: stjärna, stjärnor, universum, stjärnfall, stjärnsmäll
Aft

~~~Ett år sedan~~~

- Parvenu

~

mercoledì 12 dicembre 2012

martedì 11 dicembre 2012

Skrivarintresset


varje dag skapas hela 120 000 nya bloggar i världen


















Taggar: skrivande, bloggar

Brahmiskriften - Europas tungomål H


Någon gång vid 500-talet f.kr. så skapades brahmiskriften som än idag ligger till grund för de flesta av de indiska skriftsystemen. Brahmiskriften har ofta antagits härröra från en nordsemitisk prototyp, men vissa menar att den kommer från ett sydsemitiskt, emedan ytterligare andra vill före den till en tredje hitentills okänd skrift som skulle ligga mitt emellan dessa tu. Hur det än ligger till, så haver den genomgått stora förändringar i Indien.




















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Ett år sedan~~~


~

lunedì 10 dicembre 2012

The Worship of Woman


Woman are the Goddesses of the earthly world, she should blossom to her full potential, in every aspect of her will, we should all be gratefull for the breath we can take, which all is of a womans work.



















~


DN

~~~One year ago~~~

- Ma musa Maria XIV

~

domenica 9 dicembre 2012

Eurabia in la Mediterranica


Malti, eller maltesiska, är ett i grunden afroasiatiskt semitiskt sydvästsemitiskt arabiskt högarabiskt västarabiskt tunisiskt siculoarabiskt tungomål, som skrives med latinskt alfabet.

Utvecklat från det tidigare stadiumet utav siciliansk arabiska, från Emiratets tid, beblandandes med över hälften romanska ord, varandes således en språkform som sammanbinder nordafrikansk arabiska med europeisk romanska, på ett synnerligen fint sätt.

Eurabia är en fager mix,
det finns det såleda exempel på


















~

Läs mer om detta i min bok Europas tungomål.



sabato 8 dicembre 2012

Flyktingbäcken når Europa


EU med över 500 miljoner invånare
togo emot runt 300 000 asylsökare år 2011



















~


GpGpGp
Censurerad utav Svenska Dagbladet

Triadism - Premodernism-Modernism-Högmodernism-Senmodernism-Postmodernism - Finalism - Postmodernisme premillénaire XI


Det bör alltså påtalas att studien undersöker det samhälle som man menar existerar og sedan om man väljer att kalla det ‘postmodernt’, ’sen/högmodernt’ eller ’reflexiv modernitet’ äro av mindre betydelse för ändamålet - eller som Nettleton et Burrows konkluderar: “call it what you will”.[1] Det är således av mindre betydelse, för denna undersök­ning, om samhället är ett mer eller mindre nytt framväxt samhälle og således ‘postmodernt’ eller om det är en utveckling av det föregående ‘moderna’ samhället og därmed ’sen/högmodernt’. Jag kommer, även om det är emotsägande till min förförståelse, att använda mig av termen ’postmodern’ då det är denna som är mest frekvent förekommande i de använda texterna och för att icke skapa onödiga oklarheter, för­utom när de använda källorna skriver i termer som sen/högmodernitet eller reflexiv modernitet då detta tolereras, accepteras samt därvidalag implementeras utav författaren. Det är emotsägande till förförståelsen eftersom jag redan klargjort att den går ut på ett visst samklang i idéerna kring liberalism samt postmodernism og därmed så skulle postmodernismen ha sitt ursprung i en av de idéer som ofta karaktäriseras som ’moderna’, detta är förvisso högst diskutabelt då hela resonemangen kring de olika periodiceringarna är smått absurda samt osannolika, jag får ehuru återkomma till detta senare, og därmed så skulle det givetvis icke vara frågan om något postsamhälle utan hellre, om man så vill, senmodernt dito. För att snabbt knyta detta till Fukuyama så menade han ju att det liberala systemet ’vunnit’ över sina moderna kontrahenter och om man vill ha ett postsamhälle så måste det vara något nytt som framväxer efter det gamla. Denna undersökning omfattas ehuruväl ej utav denna intressanta tes, så hvilken term som helst skall användas kan således icke klargöras här, åtminstone inte till fullo, om fullo nu överhuvudtaget går att nå, inom någonting. Hela denna problematik havandes med människans kognitiva associationsförmåga att skaffa, og traditionen verkar bjuda på en tripartisk fördelning utav nästintill allting, detta är så vitt jag vet absolut ej biologiskt ankommet utan en kulturell tillblivelse, hursom, början-medel-slut, tidig-medel-modern, antiken-medeltiden-modern historia, og så vidare, varhän spörsmålet här ifråga blir premodernism-modernism-postmodernism, alternativt då sen- eller högmodernism, som senare måhända avslutas med en postmodernism. Det säger sig ju i det närmaste själv att detta absolut icke i de flesta fall kan vara en korrekt, eller ens bra, representation utav verkligheten.  Den plausibla frågan med det ytterst plausibla svaret, varför, är intressant ur utvecklingsteoretiska tillsammans med potentiella kulturimpulsaktiga synvinklar - med ordet utveckling menas ej att något går från A→B→C, såsom ovan kronologiska trefaldighetssystem, utan snarare från X→Y→Q,[2] ett istället för ‘utveckling’ bättre ord skulle kanske vara ‘modifiering’, ‘förändring’ og så vidare, men då historien alltjämt går framåt så lockas man till ovanstående termenologi, men med den fullständiga kunskapen kring att ordet utveckling intet behöver hava med förbättring att beskaffa. I normal användning så verkar det som om ordet ‘utveckling’ båð kunne anspela på menat positiva som menat negativa sådana, ekonomisk till sjukdomlig, häri nyttjas hellre ordet i neutral bemärkelse. Det är viktigt att hålla i minnet att det bara är våran externa kultur som förändras og modifieras genom tiderna, människan har i sig själv ej ändrats märkvärt sedan arten uppkom, våran kropp og - viktigast härför - våran hjärna är densamma sedan mutationen gjordes som gav oss språkförmågan. Vägen från ett rudimentärt pidginliknande ogrammatiskt protospråk som talades utav exempelvis antagningsvis Homo erectus till modern språkförmåga vid upprinnelsen utav Homo sapiens art havandes gått via en genetisk mutation, en naturlig evolution som för övrig natur, en mindre biologisk förändring, samt måhända även för oss så småningom, maladaptiv evolutionslinje som destruerar det mesta i sin väg. Det kan mycket väl bli så att människan utrotar sig själva, det är den intellektualiserande språkförmågan som möjliggör denna väg.



















Fotnoter:
[1] Nettleton and Burrows, “Individualisation processes and social policy”, i Carter (ed.), 1998:153.
[2] Den förmedlade tanken fungerar enligt syfte enbart om samma förförståelser et konnotationer föreligger, d.v.s. att X ø Y äro sina jämlika emedans B enbart är en utväxt, utveckling utur, sekundaritet, i förhållande till A, og så vidare; se även Dahlgren, ø Florén, Fråga det förflutna, 1996:76, Helenius, Förstå och bättre veta, 1990:181-184, 195-197.




~

Axat från min bok Postmodernisme premillénaire som diskuterar olika former utav narrationer, alla uppkomna från människans fantasi, d.v.s. sinneskommunicering.

Älvan


älvan
som i älven bor

simmar från födslen i öster
gentemot det hägrande väster

från dess sorlande källor
genom brusande åar
störtar nedför forsande vattenfall

följer sitt kall

glider genom tysta skogar
sköljer genom og över de vida slätterna
för att uti havet rinna


när havet så nåtts
älvans skepnad förändras
blivandes en skimrande sjöjungfru

under sin hela levnad
hon trånandes män lockar
att nedi vattnet gå

hvilket ock
så gärna göres



















~



~~~Ett år sedan~~~


~

venerdì 7 dicembre 2012

Masi Campofiorin - Blomsterängens vin





nectar angelorum hominibus

vinet är gjort med appassimentmetoden som går ut på att man torkar druvorna på bambuställningar för att låta dem ansamla arom hvilket är en traditionell veronesiskt venetiansk metod. Campofiorin är ett supervenetian vin gjort sedan 1964 genom ripassometodens dubbelfermation, likväl detta för att utöka aroman, vinets liv, samt koncentration av coleur. Den andra jäsningen sker med torkade druvor som skulle blivit amarone om de låtets ligga kvar, vinet lagras sedan under 18 månader på fat, dels stora fuste veronese, dels på mindre fat à la barrique

dëgûstè:
intensivt rubinrött, hägrandes i smak, med fylligt rik fruktig bärsmak med anton av kryddor, men mjuka tanniner i aromrik mustighet, af fat


passar till det mesta
ett perfekt vin

supervenetian



















~



Universums sal


själens domäner
når ända ut
där inget mera finnes

bortom vintergatan
bortom sommarståndet
bortom tiden



















~


Taggar: universum, själen
SvD, DN

~~~Ett år sedan~~~

- Maria Lando

~

Brahuiska et Dravidiska - Europas tungomål IH



Efter Induskulten och under årtusendet som kom, så spreds fornindoariska över stora delar av nuvarande norra Indien og beblandades med inhemska icke-indoeuropeiska tungomål - att indoariskan kom från nord antyder den dravidiska språkfamiljens utbredning som innan antagningsvis var mer utbredd över hela den indiska subkontinenten; detta kan man anta då det fortfarande finnes dravidiska språkfickor i det indoariska språkbältet och brahuiska talas till og med väster om Indus i Balukistan, hvilket givetvis talar för en dravidisk, alternativt elamo-dravidisk, Induskultur og ej en indoarisk som osså har påståtts. Brahuiskan är det enda dravidiska tungomål som i sin helhet talas utanför Indien, vissa menar att det är i Balukistan efter en sentida invandring för omkring tusen år sedan. Men att dravidiskan förut varit mer utbredd, påvisas även utav det faktum att sanskriten fått lånord från dravidiska språk redan från första början, hvilket ju bör ha skett i norra delarna av subkontinenten. Enligt den elamodravidiska teorin så haver man kunnat återskapa ord i protoelamodravidiskan, dessa skulle bland annat vara get, boskap og tegel. Att det skulle vara en elamodravidisk språkgrupp, protoelamodravidiskan skulle enligt teorin ha splittrats sedan vid femte årtusendet f.kr., som innehade Induskulturen är en ny teori, men den är ganska lockande - men vi kommom icke att veta förrän indusskriften har tydds og tolkats trovärdigt, fram tills dess så är detta enbart ytterligare en hypotes att lägga till handlingarna.

















~

Axat från boken Europas tungomål.


giovedì 6 dicembre 2012

Elamo-dravidiska - elamitiska et dravidiska - Europas tungomål IIH



För övrigt så kunne även påtalas att elamitiskan, eller egentligen protoelamitiskan som språket heter, ej heller har tydds och det verkar ännu så länge vara ett tungomål utan kända släktingar, i likhet med sumeriskan, även om försök har gjorts att knyta släktskapsband med exempelvis dravidiska, hvilket skulle ge proto-elamo-dravidiska. Men detta skapade en något skeptisk debatt då underlaget ansåges för smått – bland annat på grund utav att den protoelamitiska skriften icke blivit tydd ännu. Eventuella kopplingar till sumeriskan avfärdades relativt snabbt av forskarvärlden. Protoelamitiskan talades i riket Elam som låge i sydöstra Iran emedans dravidiskan äro en språkfamilj i främst Indien som ehur hade en större utbredning tidigare. Entusiasterna ville få det till att denna elamodravidiska grupp skulle ha varit de kulturella innehavarna av Induskulten, problemet är att Induskultens skrift ej heller tytts, men som innan samt ernu antagits vara utav dravidisk härkomst. Elamitiska var ett av språken som nyttjades i det elamitiska riket som under olika härskarfolk existerade emellan cirka 5500 f.kr. och femtusen år framöver. Språket skreves först ned efter omkring 3000 f.kr. på en inhemsk elamitisk skrift som man inte kunnat tyda änn så länge, man förmodar således att det är elamitiska som ligger bakom skriften, för att sedan under akkadisk influens ha börjats skrivas med kilskrift, hvilket göre så att språket är synbart för oss. Under hela tusen år från och med runt 2300 f.kr. finnes endast några få kilskriftstavlor med elamitiska som mål, då man istället nyttjat akkadiska, men helt plötsligt så dyker de upp igen en masse och under perserriket som varade ungefär från 1000-talet f.kr., så var elamitiskan ett av huvudspråken jämte persiska, arameiska og akkadiska.



















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Ett år sedan~~~


~

martedì 4 dicembre 2012

Rigvediskans vediska og ariernas ankomst - Europas tungomål CNVII



För cirka 4000 jeeran sedan, eller senare, så invandrade det vedisktalande indoeuropeiska folket till nordvästra Pakistan och det äro en av deras dialekter som liggo till grund för den äldsta bevarade skriften,  Ŗgveda, som skreves ner runt 1200 f.kr. Ingen vete riktigt när samlingen nedskrevos, men Ŗgveda har bevarat det äldsta indiska tungomål som vi kännom till - om vi för en stund helt bortseom från Mitannispråket i norra Syrien, hvilket tyvärr ej lämnade alltför mycket eftermäle. Innehållet i de vediska skrifterna tillsammans med iranskans Avesta haver av någon indisk nationalromantiker proklamerats innehålla refereringar ända bak till istiden, men att innehållet skulle havandes mytologiserats så mycket att detta ej direkt går att numera se – denna teori har ehuruväl av förklarliga skäl ej erfått något större fotfäste i forskarvärlden.

Det finnes dogh teorier om att Induskulturen i Indusdalen som existerade cirka 3000-1500 f.kr. var av indoeuropeisk härkomst, men detta är ytterst osäkert ock också otroligt. Det kan mycket lika gärna vara en dravidisk eller elamitisk kultur, både av dessa är klart skilda från indoeuropeiskan. Man komme antagligen ej att erfå klarhet i huru det förelåge förrän man haver lyckats tyda indusskriften, hvilket man då icke tillförlitligt havandes gjort än nu, en mängd försök till trots.



















~

Axat, samt moddat, från boken Europas tungomål.


~~~Ett år sedan~~~


~

Språk i Danmark, i Europas tungomål - Info



Danmark är föremål för danskan, västdanskan, med sina jylländska mål, inklusive jutskan, skåneländskan med sin bornholmska, ömålen varhän själländskan og köpenhamskan är centrala, fynskan ett annat. Vagabonddanska ej här att förglömma.

Ytterligare språk aktuella för Danmark i boken Europas tungomål är högtyska, sagsiskans sleeswieks, jiddisch samt nordfrisiska, grönländska samt måhända tidigare, judeoportugisiska.















~



sabato 1 dicembre 2012

Koloniseringen utav Skåneland




De skånska områdena var ett eget självständigt rige i tidig tid, men styret övergick så småningom till det danska riket som menväl pantsatte området på 1320-talet, detta skall ack ej ses som någon speciell illvilja gentemot skåningarna för ty även nudanska områden pantsattes. Ehuruväl, så ledde detta till att den holsteinske greven Johan III 1329 tog makten i området, men detta styre såges ej på med gillande från den skånska allmogen som tyckte att skatten var för hög samt dessutom gick till fel ställe og man ingick då i en personalunion med Magnus Eriksson som därmed 1332 kunde titulera sig som ‘kung av Sverige, Norge samt Skåne’, Halland bleve självständigt, såsom det ännu borde va, og Magnus Eriksson fick i form av personalunionen icke förminska suveräniteten för Skåne som skulle förbli ett eget land med egen lag.

Den äldste sonen Erik Magnusson gjorde uppror samt snodde härigenom åt sig Skåne, Blekinge, södra Halland samt dessutom en hel del av Småland plus några andra områden, men då fadern ville fortsätta att vara herre på täppan så kontaktades den danske kungen Valdemar Atterdag som sedan i Magnus Erikssons namn anföll Skåne anno 1360. Erik hade då redan avdagat via pestdöden, men Atterdag behöll området istället för att lämna över det till den svenske kungen og fortsatte dessutom till Öland och Gotland där gutarna än idag givetvis kommo ihåg honom. Skåneland återfördes ehuru enbart delvis till Danmark, för freden i Stralsund 1370 som ingicks emellan Valdemar ock Lübeck innebar att den skånska öresundskusten, samt Varbergs slott, fullo i en hanseatisk ägo som kom att bestå i femton år. Härefter kom Kalmarunionen, hvilken kunde haft större betydelse för Skåne än vad den hade om Erik af Pommern hade gjort slag i sak och fullföljt sin planläggning angående Landskrona, som han grundade, då han tänkte göra denna stad till Nordens huvudstad.

Efter unionens faktiska upplösning så genomdrev den svenska kungen Karl Knutsson Bonde långtgående massakrar og orsakade förödelse i Skånelandskapen. Skånska bönder stödde Søren Norby när denne 1525 intervenerade i Skåne för Christian II:s sak, upproret krossades dock utav den danska centralmakten. Konflikten hade sin grund i det avtal som Gustaf Wasa og den danske kungen Frederik avtalade kring om vem som egentligen hade rätten till de skånska landskapen, dessutom ville man diskutera hoten kring Christian II’s återkomst. Man försköt spörsmålets lösning till Hansans skiljedom, men Skåne og Halland varo tveklöst danska, svenskarna finge rätt att utrymma Blekinge men behålla Bohuslän, man skulle også sluta belägra Visby. Man kommo även överens om att den nämnda Søren Norby som då var länsherre på Gotland, där han bland annat präglade egna mynt, skulle avyttras mot en mer redig landshövding och det är i denna belysning man kanske bör se Norbys fältslag i Skåne som antagligen i hans sinne var till för att han skulle bli skånsk, eller dansk, herre.

Konflikterna i området fortsatte i oändlighet og Skånelandskapen drabbades mycket hårt av den svenska militären och viceversa drabbades de i Sverige boende utav den danska armén i slutandan av det nordiska sjuårskriget, 1563-70, där speciellt Halland samt Blekinge fick lida ock Erik XIV beordrade till og med att alla människor i Blekinge skulle dödas, även kvinnor och barn, för ty ett ödeland är ju bättre än ett fiendeland. Erik XIV är en folkutrotare.

Man drabbades även under Kalmarkrigen, 1611-13, og under jeren 1644-45, vid freden i Brömsebro 1645 så finge Danmark göra avträde av Halland i trettio år, men landet blev aldrig åter danskt - 1658 så bleve det nordöstdanska landet sydsvenskt. Till stora delar på grund av historiska slumpheter, bland annat för att den danska förhandlingstaktiken råkade överhöras utav svenskar, nyttjandet av Ulfeldt som förhandlare, med mera, så blev resultatet som det blev. Redan året därpå försökte den svenske kungen återtaga Danmark, men det visade sig vara ett dödfött försök då Danmarks försvarsvilja var starkare än vad som troddes utav den svenska sidan. Skåneland var en central del av Danmark och ville inget annat än att behålla den positionen, hvilken ju ehuru förbyttes till en regelrätt förtryckt del av Sverige där en febril samt massiv försvenskning kom till stånd, speciellt efter år 1679 - allt danskt eller skånskt skulle bort till fördel för svenskheter.

Under det första svenska halvseklet halverades Skånes befolkning, i allt från armod, uppror, krig, tvångsrekrytering samt indte mindst genom migration till Danmark, hvilket under långa tider varit en alltjämt underskattad befolkningsminskningsorsak i forskningen. Man flydde helt enkelt Sverige. Uppsvenska förslag fanns att i sovjetisk stil tvångsdeportera hela den skånska bondebefolkningen till Baltikum. Flera uppror og fritagningsförsök existerade, vissa mindre lyckade emedans andra varo mer ihållande, när Danmarks här intogo stora områden i Skåne samt Blekinge jublade befolkningen. Snapphanarnas borgar-, eller snarare gerilla-, krig igångsattes, benämningen snapphane är svensk och betyder ‘röva, plundra’. Inget av försöken att antingen återta eller frita landet hjälpte och svensk överhet cementerades. Kolonin slogs i järn.

2/3 av godsbeståndet drogos in till svenska staten då herremännen hade uppmanats komma till Malmö för att avlägga trohetsed till den nya kungen, allena åtta kommo och resten dömdes i sin frånvaro som landsförrädare og godsen kunde då bekvämt överföras till svensk ägo. Att man i fredsfördragen stipulerade att skåningarna hade rätt att bibehålla sina rättigheter och privilegier brydde man sig ej särledes om, i både 1658, 1660 samt 1679 års fredstraktat stipulerades Skånelands folks självbestämmande - detta åtföljdes ej då, ock icke heller nu. Det svenska riket är en regelrätt krigsförbrytare, samt ännu idag, traktatsförbrytare.

Den skånska kulturen, de skånska språken, de skånska prästerna, de skånska böckerna, de skånska ortsnamnen, de skånska konstskatterna, det skånska självbestämmandet, ja, allt skulle bort till fördel för svenska ting. Än idag förnekas existensen utav det skånska språket. Att hatet mot Sverige inföll sig, ter sig helt naturligt.

En gjorde også myget för att isolera de tre skånelännska landskapen ifrån varandra, hvilket ju är reguljärt i taktisk taktik, brukat sedan antik tid, bland annat fördes Halland över till Göteborgs stift samt inkorporerandes i Västergötlands generalguvernement. Än idag önskar många sydhallänningar ingå i Region Skåne, av naturliga skäl, emedans Nordhalland kan accepteras som en fallen bit.

Oavsett det mångsekliga förtrycket så kvarhållo sig kulturskillnaderna samt den egna etniska identitetskänslan starkt.

















~