Bretonskan som inte har någon officiell status
överhuvudtaget är vidare uppdelat på léonaisiska, tréguieriska, vanneesiska
samt cornouailleiska, skillnaderna består utav både fonologiska,
lexikaliska og morfologiska aspekter. Eftersom språket ej behaver någon som helst
officiell status så finnes det givetvis en ganska stark rörelse för att så
skall ske ock den franska staten gick åtminstone till slut med på att skriva
under den europeiska minoritetspråksstadgan 1999, hvilket var ett viktigt steg
i kampen mot franskans intåg hos Frankrikes många minoritetsgrupper, men man har
ej ännu bemödat sig att ratifiera den av konstitutionella avkroksskäl.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento