lunedì 30 giugno 2014

domenica 29 giugno 2014

Tat et Judeotatiska i Azerbajdzjan - Europas tungomål CVI


Andra iranska mål är bland annat det redan nämnda tatiska hvilket är ett –sydvästiranskt mål med omkring 26 000 talare norrom Baku. Juhuri, eller, judeotatiska / bik / dzhuhuric / çuhuri / жугьури / ז'אוּהאוּראִ är en utveckling utav föregående og talas av omkring 24 000 i Azärbajdzjan, men inte av någon i Iran även om språkgruppen så säger, och majoriteten finns numera i Israel där omkring 70 000 ännu finns, snabbt assimilerandes. Denna folkgrupp kallas även bergsjudar och deras släktskap med övriga judar är oklart, men troligt. Enligt dem själva är de ättlingar till de exilförda till Babylon efter att första templet destruerats 586 f.kr. Något så unikt som en helbergsjudisk stad finns i norra delen utav landet, Qırmızı Qəsəbə.
























~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 28 giugno 2014

Democideringsteorem


för att minska antalet räcker det inte att man dödar en här å där,
ty då anpassas bara barnalstringen utefter dödsparametern

man måste avverka hela familjer





















~

venerdì 27 giugno 2014

Ormvin



ormvin i Asien drickas
när ormvin i Sverige siktas

ehur ingalunda nyttjning utav vin
när känslorna ormarna emellan viner hett

i parningsleken benämnd ormvin
som allt ger dem saligt svett























~

giovedì 26 giugno 2014

Talyshiska numeraler - Europas tungomål CDV


                      Numeraler
                             1                             i
                             2                             də
                             3                             se
                             4                             čo
                             5                             pen½
                             6                             šaš
                             7                             hāft
                             8                             hašt
                             9                             nav
                             10                           da


















~

Axat från boken Europas tungomål

mercoledì 25 giugno 2014

martedì 24 giugno 2014

Talyshiska - Europas tungomål PIV


Man kan inte säga att avestiskan eller fornpersiskan är språkets direkta förfäder, utan språket har kommit till oss via en annan väg som ehuru ej är utlysbar från bevarat material, själva hävdar en del av dem att de är ättlingar till de antika cadusierna som bebodde området sydväst om Kaspiska havet. Många antar dock att språket är en utväxt från medelmediskan samt medelpartiskan och kan således vara direkt besläktat med det hypotetiska språket som talades i den gamla provinsen Media Atropatene, d.v.s. dagens Azärbajdzjan, och som just anses vara medelmediska. Benämningen av det i Azärbajdzjan förestående språket som ‘nordtalyshiska’ har sin egentliga grund i icke-lingvistiska företeelser utan man kan se hela det talyshiska språkets utbredningsområde som ett geospråkligt kontinuumfenomen där de språkliga skillnaderna hela tiden växer med avståndet emellan de komparerade varianterna. De närmast besläktade språken anses ofta vara shahrudiskan samt takistaniskan, hvilka är varianter av sydtātiskan. Språket har ingen skriven historia att luta sig tillbaka på, men under 1930-talet gjordes försök att påstarta en skriftlig tradition baserat på det latinska alfabetet, en tidning, Sə Toləš (‘Röd toləš’), skapades, men den stoppades av politiska skäl redan 1935. I bergen har man ehuruväl i mindre omfattning bibehållit en skriftlig tradition och efter frisläppningen 1989 så har ett ökat intresse för att få igång ett skriftspråk återigen blossat upp i Lenkoran og Astara med grund i antingen det latinska eller det persiska alfabetet. För en kort stund, juni till augusti, 1993 fanns en självproklamerad Talysh-Mughansk stat i sydligaste Azärbajdzjan inom samma område som ett tidigare khanat legat, området heter vanligtvis Talish-i Gushtasbi.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 23 giugno 2014

De danska judarna - Marranerna


I Danmark har ej allena tyskjudiska jiddischtalare existerat utan under en viss tid fanns även ett judeoromanskt språk i Danmark genom att marraner som flytt Portugal under 1500- samt 1600-talen till viss del under åren kring 1622 bosatte sig i København, men de assmilierades tyvärr in i majoritetsbefolkningen och finns således ej kvar idag, även om ättlingar finnes.

‘Marraner’ är en term som en egentligen inte borde nyttja, men som ansyftar de iberiska judar som först valde att konvertera, men som sedan fortsatte sitt judiska liv i skymundan, kryptojudar således. Ibland även nyttjat för alla föredetta iberojudar som konverterat, oavsett orsak.

Den kändaste av dem må vara Gabriel Milan, מילאו גבריאל, eller som han själv kallade sig Don Franco de Tebary Cordova, som blev dansk guvernör över Danska Västindien 1684 för att senare avrättas 1689 för korruption samt misskötsel.



















domenica 22 giugno 2014

Iranskans talyshiska i Azerbajdzjan - Europas tungomål GIII


Det finns även några indoeuropeisk-iranska tungomål i landet, av hvilka det största är nordtalyshiska, eller toləš, تالشی زَوُن, där antalet talare kan uppskattas till 130 000, vissa menar 500 000, men dessa är bilinguella samt skriver på azärbajdzjanska även om den toləšiska grammatiken har blivit nedskriven. Etniciteten bedöms i landet bestå utav emellan 80 000 till hela 800 000 individer, så det finns en differens att arbeta med. De lägre siffrorna är presenterade av regeringen, som även äskar assimilering. Emellan 1959 og 1989 räknades de inte ens som en egen etnicitet i statistiken, utan statistikfördes under turkisk etnicitet, detta även om språket är av iransk börd. De olika geospråkliga varianterna är relativt närstående och befolkningen bebor kusterna längs Kaspiska havet söder om Baki i Lemkora samt Astararegionerna och släktskapsbanden blir -iransk-västiransk-norra släktgrenen, sydtalyshiska åtfinns i Iran.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 20 giugno 2014

Af Gud kommen – Min musa Maria XXV - Landologica EXXXIX


Qvinnor äro som en gudagåfva til ett annorstädes makalöst manligt lif. Qvinnan skapades så, utaf Gud, för att sändas ned til jordelivets värld, där mannen redan hvaro.

Hvarvid det varandes mannen som stando i tacksamhetsskuld till qvinnan, givetvis börandes gifvo henne den uppmärksamhet oc tillfredsställelse hon så önska.

Det äro även härav mannens åtrå gentemot qvinnan stando, ty mannen blickar mot qvinnan seendes Guds skapelse i dess renaste function, hans ögon tindro oc böro henne till fullo bejaka.


















~

giovedì 19 giugno 2014

Avariska i Azerbajdzjan - Europas tungomål PI


Det finns även ett nordöskaukasiskt-dagestanskt mål som inte hör till lezginskan och det är det avariska språket som är det största av alla dagestanspråk med sina ungefärliga 450 000 – 1 400 000 talare i hela världen, samt haver litterär ställning, varav 44 000 åtfinns i Azärbajdzjan, men det är ju i relation till vissa andra språk väldigt bra. Vi komme återkomma till dem senare, men gällande aktuellt land bor de främst i Balakan og Zakatala.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 18 giugno 2014

Ner i slidan


jag hålle på å tälja bort hvilka iagh havandes kontakt med på den andra sidan, så anse dig själv bortskuren


















~

Totala antalet lezginer i Azerbajdzjan - Europas tungomål G


Det finns en intern stark lezginsk rörelse för återskapandet utav Lezgistan, men mer om detta under Ryssland. De officiella siffrorna säger att lezginerna är omkring 170 000, men forskare menar att det sanna antalet antagligen är det dubbla, emedans lezginska förespråkare når ända upp i 700 000 i sina resonemang, och detta är heller ej otroligt.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 16 giugno 2014

Rutuliskan i Azerbajdzjan - Europas tungomål IG


Det finns även strax över 100 rutulisktalande i Azärbajdzjan, men långt mycket fler i Dagestan, språket är litterärt sedan 1990-talet och heter myx’abišdy č’el på rutuliska. Rutulerna i Azerbajdzjan definierar sig ofta som lezginer.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 14 giugno 2014

Khinalughiska i Azerbajdzjan - Europas tungomål IIG


Khinalughiska / Xinalug som är det mest avikande lezginska språket talas också av emellan 1000-2000 personer i byn Khinalug som är belägen i Kubadistriktet. Detta språk skrivs icke heller då de använder azärbajdzjanskan för skrivelser, hvilket kanske gör att det mest avvikande av de lezginska målen möjligtvis har en dyster väg att gå. Språket framställs som så avvikande att man ofta insatt det i en egen subgruppering inom de lezginska språken, men vissa nöjer sig inte heller med denna särställning utan anser helt sonika att det ej ingår i de lezginska tungomålen. Språket har även intagit en mängd azäriska inlån inom både lexikalia, grammatik såsom fonologi, då det för en längre tid varit omgivet av azärisk bosättning.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 13 giugno 2014

Mitt liv


mitt själsliv
min ande
mitt känsloliv

utbränt äro

gör vad jag kan
för att kyla av

går i dvala
till mitt nya liv
av arbetsnarkomani

går i ide
i arbetshysteri

likt tidigare del av liv

med en butelj av vin
men med fortsatt vald tristess

























~

giovedì 12 giugno 2014

Buduxi i Azerbajdzjan - Europas tungomål IIIG


Ytterligare lezginska språk är buduxi / budad mez som talas av mindre än 1000 Будад-personer men finns inte i skriven form, budad mez är nära besläktat med krytiska, men är annars dåligt studerat och talas i byn Budux som ligger i Quba.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 11 giugno 2014

Sen kväll med syrran


en sen kväll
på en klubb i somras

vi talte om familjens ohelgd
nya synpunkter framlades
som skulden min vissfrilade

på ett annat sätt än någon
annan kunde, du sade

ett helvete
blev förbytt av ett annat

det andra
var visst bättre än det förra
då elden slocknade ut

sovandes
bortdomnandes
ej saknandes

jag elden släckte ut
via min lek med livet
som det sades

min själ tackar Dig

även om jag tvenne liv
därmed utsläckte

skulden tar ut sig
slår bakut

med bron som brann upp
fast strömmen bestod



















~

martedì 10 giugno 2014

Udiernas / Albanernas historia i Kaukasus - Europas tungomål IVG


Udierna omnämns kanske redan i de urartiska dokumenten under namnet kurEtiú, men finns annars även på hellasiska samt latin, ΟÜτιοι respektive udini, klassiska armeniska källor benämner en provins vid namnet Uti och man har antagit att ett dussin korta inskriptioner från femte till åttonde århundradet kan röra sig om tidig udinska. Udinska tros vara det huvudsakliga språket nyttjat i det kaukasiska riket Albanien, det albanska namnet är nyttjat i västspråk emedans dömet heter Ałuank’ på armeniska og Ardhan på parthiska, det inhemska namnet vet man ej; huvudstad var Qəbələ / Qabala / Gabala. Enligt Strabon bestodo ehuru Albaniens befolkning utav 26 stammar, med egna kungar, där alla hade egna språk, men att man därefter gått samman i en konfederation med allena en kung. Befolkningen albanerna nämns för första gången 331 f.kr. vid slaget vid Gaugamela som deltagare från satrapen Media, det egna konungariket grundades under andra århundradet f.kr. och kom snart till att vara en vasallstat till Armenien. Från första till femte seklet så löd Ardhan under den parthiska dynastin Arsacid og parthiska tog över som hegemoniskt språk, som senare efterträdes av mihraniderna, även dessa antagligen parther eller sassanider som tog titlen Arranshah, ‘shah af Arran / Albanien’. Redan på 250-talet blev Albanien en sassanidisk vasallstat, man finge förvisso bibehålla sin monarki men utan egentlig makt. Den albanska kungen lät sig döpas i den kristna tron under mitten av 300-talet men religionen spred sig relativt saktfärdliga i befolningslagren, men, hundra år senare när den sassanidiska shahen Yazdegerd II krävde att alla kristna skulle konvertera till mazdaismen ledde detta till uppror utav albanerna, armenierna og iberierna, nederlag för upprorsmakarna ledde ehuru till att de, tillsammans med de albanska kristologerna, var tvungna att fly till Artsakh för att verka därifrån. Under mitten av 400-talet grundade den efterföljande sassanidiska kungen Peroz I staden Perozabad, nu Barda / Bärdä, och gjorde detta till kapitalstad för Albanien, med den albanska kungens hov, samt från 552 blev det även säte för de albanska katolikerna, de hade tidigare haft staden Chola som säte, antagligen Derbent men lämnade detta med anledning utav oroligheterna som där var. Under slutet av 400-talet dog arsaciderna ut varhän mihraniderna togo över, framtills 821, men khazarerna var hegemoniska i regionen och man betalde antagligen tribut dit. Det politiska Albanien försvann och styckades upp i ett antal olika prinsdömen, melikdömen og emirat. Udiernas nutida fåtalighet beror på att man helt enkelt assimilerats in i antingen de armenisk-georgiska kristna befolkningen eller i de islamiska azeriska samt persiska befolkningsgrupprna, genom tiderna. Albaniernas förkristna religion var mångfasetterad og enligt Strabon så dyrkade man solen, himlen men framförallt månen, men kristningen kan ha börjat så tidigt som under 100-talet, den Albanska apostolistiska kyrkan var i existens emellan 313 och 705 och var således en av de första nationella kyrkorna, efter den muslimska erövningen utgjorde kyrkan ett eget biskopat inom den armeniska kyrkan och framtills ryska myndigheter beslutade annat år 1836 så var katholikossätet för den albanska kyrkan Gandasarklostret, idag är Gandazar ärkebiskopen af Artsakhs säte. Redan under 900-talet fanns förslag om att återupprätta den självständiga kyrkan men via intervenering från den armeniska kungen hindrades detta, de kaukasiska albanerna kom sedan att islamiseras allteftersom. Språket för kyrkan armeniserades när det väl kom att ingå under den armeniska kyrkan men före detta var liturgispråket udi, eller dess föregångare, men dessvärre har nära inpå all litteratur gått om intet i de olika räder och krig som skett i området, inte minst genom khazarernas hand, men så sent som 1997 hittade man ett albanskt manuskript från 600-talet i Katarinaklostret på Sinai. Det var även första gången man hittade någon längre skrift som nyttjat det fornudiska alfabetet / ałuanic girn e / kaukasisk albanska skriften som man bara hade hört talas om framtills man först år 1937 hittade exemplar på skriften, som bär liknelser med armenisk og georgisk skrift samt åtminstone nyttjades under 1400-talet. 1898-1905 översattes för första gången sedan år 705 evangelierna till udi. År 2003 har en kristen kommunitet av uditalare i Nij, i Qabala, ånyo öppnat grindarna, man får hoppas de nyttjar udi som liturgiskt tal.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

domenica 8 giugno 2014

Udiskan - de kaukasiska albanernas efterföljare - Europas tungomål VG


Udi / Udin muz har runt 4000-6000 talare och de anses av vissa vara språkliga efterträdare till de kaukasiska albanerna och deras språk utgör en egen undergren inom de lezginska språken som det antas ha divergerat ganska tidigt ifrån. Udiska talas numera i princip två byar allena, Wartašen og Nidž, men talades även i en by, Oktomberi, i Georgien framtills helt nyligen. Språket i Wartašen og Nidž avskiljer sig från varandra avsevärt där wartašenskan anses vara den mest arkaiska. Språket har tidigare talats i flertalet byar och det har även nyligen återinstallerats i en liten by vid namnet Mirzabejli, hvilken inhabiterades av uditalare före 1850. Udierna tillhör den armeniskortodoxa kyrkan, och tungomålet har fått en del armeniska lånord i sig, den första boken på det moderna språket, men om religionen, publicerades redan 1893. Studiet utav språket påbörjades ehuru redan 1852 och en grammatik trycktes 1863, varvid den första skolboken kunde efterkomma, men den gjorde inte så förrän 1934 ~ skolboken övergavs redan två år senare. Udinskan har ehuru en av Kaukasus äldsta rekorderade bitvisa historia.






















~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 6 giugno 2014

Kryts ~ Dzek i Azerbajdzjan - Europas tungomål VIG


Det ävenledes lezginska tungomålet kryts / dzek talas av 5000-8000, men det skrives ej då de skriver på azärbajdzjanska. Det talade målet är uppdelat på ett sextal dialekter, men de är så olika att de bör behandlas som olika tungomål, de flesa talarna finns i byarna Alyk, Jek, Khaput ock Kryts.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 5 giugno 2014

Cancion para mi America



















~

Tsaxur, yiqby et tsakhaik i Azerbajdzjan - Europas tungomål VIIG


Andra lezginska mål i Azärbajdzjan är tsaxur med 13 000 talare som oxå skriver på sitt språk, hvilket är uppdelat på tre variantgrupperingar. De kallar sig själva för yiqby, o sitt språg för c'aiχna miz, de nämns för första gången i georgiska och armeniska källor under 600-talet under namnet tsakhaik, de hade även i tidig tid ett eget sultanat i södra Dagestan samt i dagens Zagatala, under 1700-talet kom de ehuru under politisk influens av Shakkhanatet för att sedan under 1800-talet sväljas utav det framvälvande ryska kejsardömet. Idag utgör de majoritet i bara nio byar i Azärbajdzjan. Redan under 1000-talet finns anspelningar på att språket skrivits, då med den arabiska skriften men i modern tid kom tsaxur i skift första gången år 1895 och första deskriptionen av dess grammatika färdigställdes anno 1913 varefter en litterär status framodlades under 1930-talet för att även få ta del i skolundervisningen i både Dagestan såsom landet härifrågan. 1938 avbröts undervisningen i Azerbajdzjan men återupptogs 1989, språket har ingen officiell erkännelse förutöver det, men finns i dagstidningsvärlden likväl. I Dagestan nyttjas den kyriliska skriften, i Azärbajdzjan den latinska.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 3 giugno 2014

Lezginska i Azerbajdzjan - Europas tungomål IIXG


Av de nordöstkaukasiska målen som existerar i landet är dagestanspråket lezginska / kiurinsty (se även Ryssland) det mest utbredda och talas av lite över 171 000 individer i främst det nordöstra gränsområdet till Ryssland, och man har ett skriftspråk som är baserat på kiuriskan. Den lezginska varianten quba kan definieras som ett eget mål, då den skiljer sig från övriga varianter i avsevärd grad. Det lezginska språket skall inte förknippas med den nordöstkaukasiska-dagestanska-lezginska språkgruppen - det lezginska målet tillhör däremot den lezginska gruppen, en grupp som i likhet med lezginskan främst är förekommande i de nordligare delarna av landet.


















~

Axat från boken Europas tungomål

lunedì 2 giugno 2014

Äckel


Då Kristallnattens utblommande sörja här i Levanten dragit fram i sin fördomsfyllda anda allaredan, klarar denna sig från pöblens hysteri

Må de brännas på bål, när vi dansar nakna bredvid





















~