Udiskan - de kaukasiska albanernas efterföljare - Europas tungomål VG

Udi / Udin muz har runt 4000-6000 talare och de anses av vissa vara språkliga efterträdare till de kaukasiska albanerna och deras språk utgör en egen undergren inom de lezginska språken som det antas ha divergerat ganska tidigt ifrån. Udiska talas numera i princip två byar allena, Wartašen og Nidž, men talades även i en by, Oktomberi, i Georgien framtills helt nyligen. Språket i Wartašen og Nidž avskiljer sig från varandra avsevärt där wartašenskan anses vara den mest arkaiska. Språket har tidigare talats i flertalet byar och det har även nyligen återinstallerats i en liten by vid namnet Mirzabejli, hvilken inhabiterades av uditalare före 1850. Udierna tillhör den armeniskortodoxa kyrkan, och tungomålet har fått en del armeniska lånord i sig, den första boken på det moderna språket, men om religionen, publicerades redan 1893. Studiet utav språket påbörjades ehuru redan 1852 och en grammatik trycktes 1863, varvid den första skolboken kunde efterkomma, men den gjorde inte så förrän 1934 ~ skolboken övergavs redan två år senare. Udinskan har ehuru en av Kaukasus äldsta rekorderade bitvisa historia.

~

Axat från boken Europas tungomål.