giovedì 22 maggio 2014

Azeriska språket - Europas tungomål XIIG


Nordlig azärbajdzjanska,  eller azəriska / azərbaycanca, talas av ungefär 80 procent utav befolkningen i Azärbajdzjan och det är ett altaiskt-turkiskt-sydvästturkiskt / oghuziskt tungomål. Det är en stor skillnad emellan nordlig azärbajdzjanska og sydlig i allt från ljud och ord till grammatik. Sydazəriska talas i Iran men även i angränsande områden i Azärbajdzjan. Under Sovjetepoken använde man sig av den kyrilliska skriften, men det är meningen att man härefter skall övergå till den latinska skriften, men denna övergångsprocess har gått relativt segt. Det finns även rörelser som menar att man skall gå tillbaka till det pre-latinska skriftbruket, hvilket i deras fall skulle vara den persiska skriften, och det skulle gynna skriftlig kommunikation med de på den iranska sidan av gränsen då dessa använder denna såsom de alltid gjort. Det var före 1923 som man aktivt nyttjade det persoarabiska alfabetet, efter det årtalet infördes det latinska, eller här kallat yanalifiska alfabetet, där yeni betyder ‘ny’, och elifba har betydelsen ‘alfabet’. Yanalifiskan fick en kort tid på sig att verka då kyrilliskan gjorde sitt påtvingade intåg 1939. Nordazäriskan är uppdelad på väldigt olika geospråkliga varianter, men ingen är mer oförståelig än den andra och det verkar inte vara några problem att förstå de standardiserade formerna av tal och skrift utifrån de olika varianterna. Man räknar ändock med cirka fem olika geospråkliga kluster: östra, västra, norra, södra samt centrala azäriska varianter. Skriftspråket som framtills 1930-talet låg väldigt nära ottomanskan är baserat på varianten som talas i Baki (Baku på ryska) - en variant som fått väldigt stora influenser från turkiskan. Överlag så har azeriskan även erhållit stora persiska och arabiska influenser, detta är särledes gällande för azeriskans äldre historia i den uppdelning som är gällande i en tidigazäriska och en modern azäriska där denna sistnämnda är från 1700-talet och framåt. Man har i den moderna versionen tagit bort mycket altturkiskt, ottomanismer og persismer i en stor aura av förenkling så att massorna skulle kunna ta till sig språket.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

Nessun commento:

Posta un commento