Man haver många
lånord från de finsk-ugriska språken, då de forntida kontakterna hava varit
täta och vissa antar även att det föreligger ett närmare släktskap emellan
baltiskan og slaviskan - baltoslaviska. Men detta är inget man säkereligen
vet och man vete icke om det bara är så att de många likheterna språkgrupperna
emellan kan komma från den omfattande kontakten dem emellan eller om grupperna
kan ha tillhört en gemensam protoindoeuropeisk subgruppering och därefter
differentierat sig mer och mer tills olika tungomål varefter olika grupper
uppstoddo. Förslag har lagts fram som menat att baltoslaviskan uppdelades i
protobaltiska och protoslaviska ungefäreligen vid 1300 f.kr. då ett annat
indoeuropeiskt folk skullo ha delat dem genom erövring, dessa skulu då ha
tillhört den lusatiska kulturen. Baltiskan skulle då enligt denna förklaring ej
hava råkat så illa ut av stäppens erövrare och därmed så skulle språken på
intet vis utvecklats snabbt, hvilket visar sig genom baltiska språks arkaitet.
Andra siffror talar för att det protobaltiska språket talades fram till runt
1800 f.kr. och att det därefter skett en långdragen utveckling till de olika
grupperingarna. Att det föreligger en skillnad mellan öst- og västbaltiska kan
man se i en ordjämförelse emellan preussiska et litauiska, exempelvis i ‘folk’ wupyan
- debesis, ‘sädeskorn’ syrne - grūdas, ‘smör’ anctan
- sviestas samt ‘stor’ debikan - didis.
De flesta antar dock att de
tvenne baltiska och slaviska subgrupperna har existerat jämnsides under en
väldigt lång tid, åtminstone från 500-talet, och kanske tidigare, och att
likheterna härrör härifrån och ej genom att de skulle ha bildat en gemensam
tidig undergrupp i familjen, men återigen så menar andra att det är
odiskutabelt att en baltoslavisk subgrupp skulle ha existerat och pekar bland
annat på en gemensam accentutveckling.
~
Axat, samt moddat, från boken Europas tungomål.
~~~Ett år sedan~~~
- Pubacka
~
Nessun commento:
Posta un commento