Med messapiskan är det dessutom bättre ställt angående inskriptioner än med illyriskan då man har 300 mestadels korta inskrifter bevarade, skrivna med ett västhellenskt alfabet från femte till första århundradet f.kr., så om detta skulle vara illyrier som emigrerat och därmed en variant av illyriska så vetom vi mer om illyriskan än vad vi hitentills trott - men långt ifrån tillräckligt. Tragiskt är även att tre/fyra längre inskriptioner som tidigare hittats haver försvunnit och de avskrifter som överlevt ställer fler frågor än vad de besvarar. Men så länge vi ej vetom mer om varken messapiska eller illyriska så är det bättre att icke baksia något, om det finnes en koppling så kan vi inte se den och om det inte finnes en koppling så är det den vi inte ser.
De fleste av de befintliga messapiska inskriptionerna består som vanligt av epitet på gravstenar eller signaturer på vaser, hvilket ger onomastiska kunskaper som dock ofta är diskutabla. Offerinskriptionerna ger många fonologiskt venetierade helleniska gudsnamn, exempelvis aprodita, hvilket således ger ledtrådar kring fonologisystemet i messapiskan, men tyvärr så kunnom vi icke klohi till fonologisystemet då språket som bekant inte finnes mera (klohi betyder troligtvis ‘lyssna’). Sedan finnes även de längre, antagliga administrativa regulationsskrifterna som är svårförstådda, problematiken med skrivsättet kan illustreras med den nedanstående sammanhängande textremsan.
Messapiska
klohizisthotoriamartapidovasteibastaveinanaranindarantoavasti
Mest vanliga översättning
Hear, Jupiter! Thotoria Marta gave to the city of Basta her land in [the locality] of Darantoa
(Inskriptionen från Vaste; översättning i Mallory, 1989, det finns dock olika tolkningar då det är extra svårt att tolka en sammanhängande text)
~
Axat, et moddat, från boken Europas tungomål.
Taggar: Europas tungomål, messapiska, Apulien, Puglia, illyriska, forntiden, antiken, språk, int
Nessun commento:
Posta un commento