En del av langobarderna var pagana när de anlände till Italien under slutet av 500-talet emedans en del bibehöll det germanska troendet ett tag, i det tidigare boendet i Pannonien tog man även upp vissa iransk-sarmatiska religiösa drag, andra var arianska kristna, men alla kom efterhand att assimileras in i det italienska trossystemet, samt acklimatiseras gällande allt annat, lombardiska vokabuläria har ehuru i mängd tagit sig in i de italienska språken. Just i Benevento kom arianismen og paganismen att hålla ut längst, ännu på 700-talet utfördes öppet olika trädritualer.
I Benevento kom man även att utveckla en helt egen beneventisk rit som liknande den ambrosianska riten från Milan som avskiljer från den Romerska riten men nyttjas än idag utav fem miljoner i Milans ärkebiskopat, en speciell beneventisk liturgisk sång utvecklades likväl, som kvarlever i sin extrema litenhet sedan den gregorianska sången tog över under 1000-talet. Till detta skall läggas att man även utvecklade en egen beneventansk skrift / gothica / longobardisca / langobardica som kom att sprida sig ända till Dalmatien og var i bruk framtills 1200-talet, på vissa håll till 1500-talet.
Förvisso ej allena men en hel del av detta gjordes primärt vid det stora og viktiga Monte Cassinoklostret, hertig Gisulf II af Benevento gav år 744 Monte Cassino ett landområde som kom att forma bas för den självständiga seignörstaten Terra Sancti Benedicti, inte förrän det tragiska året 1806 försvann seigneurskapet.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento