Värdekonservatism med den västerländska humanismen - Postmodernisme premillénaire CXXXIX

 

Värdekonservatismen finns i Sverige främst företrädd utav Kristdemokraterna, mer i dåtid men även i nutid även om vissa framtoningar minskat, i dess tidigare tider så var man något som kanske kan kallas extrem värdekonservatism samt vid betänkande måhända mer distinkt religiofundamen­talistisk.1) Moderaterna har även de en tradition av denna värde- samt kulturkonservativa gren, speciellt i dess äldre historia.2) I Kds partiprogram av 1993 står det: “Skolans verksamhet skall ... vara byggd på den kristna etiken. Det innebär bl a att skolan i undervisningen skall förmedla normer och värderingar som är förankrade i denna etik”,3) detta fick genomslag i den faktiska politiken vållandes stor debatt i media då det i den aktuella läroplanen står: “I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism”.4) Det finns en rapport om denna vid namn Det rätta eller det goda? av Sigurdson (1995), som går igenom denna formulering från liberalistisk, kommunitaristisk och postmodernistisk-Foucault synvinklar - behavandes häpnadsväckande konklusioner, men vi dragom ej in den ‘västerländsk humanism’en i diskussionen här då det skulle bliva långdraget. Man skriver, man citerar också från FNs MR-förklaring, “[d]eklarationen om de mänskliga rättigheterna slår dessutom fast att alla människor har lika värde, oavsett kön, nationalitet, ras eller religion. Vad gäller frågan om etiska värderingar Lpo 94 företräder, så kan därför fastslås att denna läroplan ligger i linje med FN:s deklaration”, de havo dock missuppfattat FN-deklarationen då den påivrar neutral­itet från statens sida, eller å det minsta tolerans, detta gör icke Lpo ø Lpf 94 då de upphöjer en viss religion över andra, dessutom nyttjandes utav en etik som är extremt intolerant. Att utlära utifrån islamsk etik är till og med mer tolerant, då det är en annanreligiöst mer tolerantare religion. Vi skolom senare titta på den kristna etiken och visa att detta inte är någonting som börs förmedlas till barn om man ej äro fundamentalist samt totalitär. De skriver vidare att de “värden som framhålls av Lpo 94 är dock snarast liberala värden”,5) och då alltså icke postmodernistiska eller kommunitaristiska som också undersöktes. De gör alltså en grov missuppfattning av hela konceptet liberalism samt kommunitarism, det är liberalismen som förespråkar neutralitet og ickestatlig påverkan eller inblandning i religiösa frågor emedans kommunitarismen förespråkar att offentligheten skall upprätthålla ett visst etiskt minimum, i detta fallet gällde det kristen etik men i andra fall kan det vara vad som helst då kommunitarism är en bred rörelse, socialism, konservatism, med mera, kan beräknas vara kommunitaristiska. De påstår alltså att det är liberalismen som varit inspirationskällan för formuleringen, men utan tvekan påstår jag att det är kommunitarismen som gjort det och just i detta fallet så är det även utan tvekan värdekonservatismen som är förgrundsidéen, speciellt när vi vetom hvilka som förespråkade den, både framkommen i media og riksdag - d.v.s. ett parti som ur i princip alla vinklingar icke kan bekallas liberalistiska. Om man ändock skall kalla den liberalistisk så måste man kalla den utilitaristisk sådan.6) Man menar sedan7) att Lpo 94 är liberalkommunitaristisk enligt den egensnickrade definitionen man gör utav densamma - hur som helst så kan man ej definiera det citerade som liberala värden, men man kan definiera dem som tillhörande den kommunita­ristiska delen utav liberalkommunitarismen om man så önskar.

Fotnoter:

1) Se, Lando, Kd, 1996b; för den relativt extrema värdekonservatismen, og vid betänkandet, se speciellt s. 8-21, spec. 15-21.

2) Se Lando, Tempora mutantur nos et mutamur in illis, 1996a.

3) Principprogram för gemenskap och människovärde, 1996(antaget 1993):41.

4) Läroplaner för det Obligatoriska Skolväsendet och de Frivilliga Skolformerna. Lpo 94 • Lpf 94, odat:5, 23.

5) Sigurdson, 1995:83.

6) För denna se t.ex. Kymlicka, 1995:17-56.

7) T.ex. Sigurdson, 1995:90-95.

~

Axat från boken Postmodernisme premillénaire.