Gallofranskan har omkring 28 000 talare samt är språket som talades i medeltidens Neustriska rike och har till exempel ej de nordiska influenser som broderspråket normandiska erhar, istället har det, särledes i väst, erhållit influenser från keltiskans bretonska. Galliskan är ehuru inte alls lika synlig offentligt som bretonskan är, inte ens i dess historiska hjärtland Pays Gallo hvilket inkluderar kapitalstäderna Rennes og Nantes, eller Resnn og Nauntt på galliska, eller Roazhon og Naoned på bretonska.
Gallofranskan är uppdelad på en del olika varianter där litterära traditioner finnes, även om språket som vanligast främst figurerar i musikaliska, teatralistiska samt narrativa kontexter. Några ord av jämförelse är gallo-fr fórmaij-fromage, desort-sortie, limerot-numéro og anoet-aujourd’hui. Normandiskan har ett nära gemensamt ursprung med galliskan och verkar vara sprungna från samma källa men normandiskan fick en egen utvecklingslinje i och med normandernas erövring och bosättning utav området hvilket ingivit en ny språkkontext, språket lever även i utökad grad på vissa av de normandiska öarna där språkentusianismen är hög hos vissa få. Poitevin, eller poetevin, är klassificerat oïlmål men har med anledning utav sin belägenhet vid Poitou, tidigare Thifalien, klara drag av även ocmålen då detta var gränslandet emellan de tu i tidigare tider.
De tidigaste skrivelserna på detta parlanjhe
skrevs under 1200-talet i formen av juridiska dokument och första boken
trycktes 1554, många narrationer hamnade sedan i tryck och från 1800- og
1900-talen intog tungomålet tidningsvärlden. Mycket utav den acadiska franskan
är hämtat härifrån, detta är även gällande för saintongeäiska, saintonjhouê
/ jhabrail, som numer annars främst talas på landsbygden samt i den
bianuella tidningen Xaintonge.
~
Läs mer om detta i boken Europas tunogmål.
1 commento:
Ahh, men va fan normandiska kan inte ha uppstått innan normanderna ("nordmännen")anlänt stället. Det hör man liksom på själva namnet normandiska-normanderna.
Normandiska är ett franskt (romanskt) språk sprängfullt med nordiska ord och influenser.
Detta beroende på att normanderna var ett nordiskt herrefolk av ledda Gånge-Rolf. Gånge-Rolf själv kom förövrigt från Uppland men det är en helt annan historia.
Det görs ju alltid försök att tona ned normandernas nordiskhet. För att citera den av semiten kontrollerade wikipedia:
"Normanderna anammade snabbt det franska språket och utvecklade en identitet som skilde sig både från de skandinaviska rötterna och från de franska grannarna."
Sådär håller man på, men fakta är att normanderna ständigt kallade på och fick hjälp från norden inför sina härjningar och krigståg.
Andra fakta är själva Bayeuxtapeten där är normanderna exakt på de viset nordmännen var och klädde sig, samma vapen, som långyxor, samma hjälmar etc.
Det är jobbigt för semiter och britter att så är fallet därför alla dessa lögner om att normanderna skulle ha förvildats. Fakta talar för sig självt Den Normandiska ätten och Huset Plantagenet räknade sig som nordmän och därmed av gud en given rätt att härska.
Nu spelar det ju ingen större roll om Vilhelm Erövraren förlorat den där dagen och fortsatt fått heta bastarden. Då även Harald Godwinson var av ett nordiskt ursprung.
För övrigt var det bara en ren slump att Harald torska den där dagen. På den tiden var ju nämligen inte ledargarnityret fikusar som de är idag. Näe, skickade de ut sina mannar ut slagfältet för att dö så följde de sina mannar.
Haralds mannar var i ett kraftigt överläge, man höll sina linjer och Vilhelm höll på att torska ihop. Då råkade bara en pil träffa Harald och karln ramla ihop och dog,
Genom ett trollslag när ryktet om hans död gick hos hans mannar klappa moralen ihop. En del började ta till flykten och i och med blev linjerna svaga. Svaga linjer på den tiden var inte bra ty den typen av linjer gav fiende ett övertag. Ett övertag som ganska så kvickt ledde till masslakt.
Så kan det gå.
Posta un commento