Komparativ lingvistisk metodik i protovärldsspråket - Eurasiens språkfamiljer

 

 

Merritt Ruhlen som räknar sig som den andre medlemmen av den greenbergianska skolan arbetar med att skapa globala etymologier ock har så gjort för 31 rötter, som *pal ‘två’, *aja för ‘moder eller äldre kvinnlig släkting’, *bur ‘aska eller damm’, ock *ku eller *kun för ‘vem?’. Blažeks etymologiska lista innehåller även før exempel tandordet ovan samt *tali för ‘tunga’. Vissa ord äro än idag enligt dessa klart igenkänneliga i dagens språk, till exempel Ruhlens *mano samt *mena, det första för ‘man’ och det andra för ‘att tänka’, cf. ‘mental’. Men inga utav dessa rötter åtfinnes i alla språkfamiljer utan orden verkar ha nötts ut av tidens tand, Blažek som indelar jordens språk i åtta familjer menar att varje rot finnes attesterad i trenne, men elva utav hans tolv rötter åtfinns i minst fyra phylum og en - den för ‘tunga’ - åtfinnes i alla. Vissa av Ruhlens rötter finns attesterade i enbart sex av de trettiotvå använda språkfamiljerna. Men som ovan påpekades så får man i behandlandet av denna prototellusiska ofta hänfalla åt fantasins gränser, bland annat så kunne man ju nämna Ruhlens komparation av ordet för ‘ett’, *tik. Ruhlen menar att ordet åtfinnes i tjugo utav de trettiotvå familjerna, men de påstådda derivaterna innehåller ej enbart de synligt nära som dik ‘ett’ i det nilosahariska tungomålet fur ock tik ‘pekfinger’ i kuskokwimiska, hvilket är ett eskimåspråk, utan även tong för ‘arm’ taget från kedespråket som talas på Andamanöarna. Med över 6000 språk att hämta exempel från så är det icke så konstigt att lika ord finnes, speciellt inte om man tämjer på betydelsegränserna relativt kraftigt, visst kan komparatibiliteten vara ancestralt posibel, men mer än teoretisk posibilitet bör avkrävas för att bringa trovärdighet. Men Ruhlen hänvisar till att han har en strikt hållning i sin grad av vetenskaplighet samt aldrig bygger sina etymologier från enbart ett ord från ett språk i en familj, till exempel inom de nilosahariska språken finnes ej enbart dik i furiskan utan även tok i dinka, og man räkna det till över hundra ord från *tik hos de olika familjerna. Ruhlen använder rekonstruerade protoord att representera hela familjen när så synes möjligt, som vid protoindoeuropeiskans *deik ‘att visa, peka’, protoafroasiatiskans *tak ‘ett’ samt protoaustroasiatiskans *(k-)tig ‘arm, eller hand’.

 

~

= Eurasiens språkfamiljer