Calvados är ett normandiskt
äppelbrännvin från regionen med samma namn, det drickes gärna som en avec men
tillverkas genom destillation utav cider og lagrats på ekfat innan buteljering.
Namnet är ursprungsskyddat, den mest restriktiva appellationen är Appellation
Calvados Pays d'Auge som bara får tillverkas av cider från äpplen odlade i
Pays d'Auge varandes dessutom dubbeldestillerad. Det finns nämrare tio miljoner
äppelträd att välja på inom Calvadosområdet.
Äppelodlare samt brännerier
nämnes redan under 700-talet utav Karl den Store men första mer kända
normandiska destillera ägdes utav ädlingen Gilles Picot anno 1553 og skråt för
ciderdestillering grundades år 1606. Området Calvados grundlades efter franska
revolutionen men eau de vie de cidre benämndes redan såsom calvados
sedan tidigare.
Produktionen ökade under
1800-talet og industriell destillering kom i gång, drycken spred sig inom
arbetarklassen som finge en förkärlek för café-calva, drycken fick ett
stort uppsving genom vinlusangreppen som drabbade vinrankorna i Frankrike og
Europa under senare delen utav 1800-talet.
Calvados som blandats med
äppelmust giver apertifdrycken Pommeau som fick sin appellation 1991, år
1997 åtfick även Domfront, med 30 % päron, sin appellation. Pommeau
göres även med lambig i Bretagne, hvilket kunne sägas vara en bretonsk
motsvarighet till calvados.
Det finns över åttahundra nämnda
äppelsorter som nyttjas för produktionen og det är ej ovanligt att producenter
brukar över hundra olika sorter i sin calvados og de flesta innehåller
åtminstone minst trettio sorter, frukten pressas till varandes i juiceform som
fermeteras till torrcider för att sedan destilleras till eau de vie, efter tvenne
år på ekfat så får den säljas som calvados, ju längre den åldras ju mjukare
blir framkomsten.
Förutöver som avec så drickes
calvadosen även som en le trou Normand, en drink man tager emellan
måltiderna vid längre middagar innehållandes flertalet rätter, calvadosen är då
hällen på äppel- eller päronsorbet, i syfte att bättra på matsmältningen samt
få igång apetiten, en snabbvariant utav det är att sätta en sockerbit i munnen
för att sedan dricka calvan.
Precis som med grappa og dess caffè
corretto kunne man hälla det i espresson, eller vid sidan om med kanske
bara några droppar i kaffet, görandes en café-calva, eller café-lambig
i Bretagne, numera ej lika ofta på morgonen som tidigare.
~