Berättelsers berörelsepunkter samt rörelser - Postmodernisme premillénaire LX

 

Pilarna emellan systemen illustrerar att kontakter samt rörelser, og att det åfinnes mellansteg, emellan de olika naboesystemen äro vanligt men med detta skall man icke säga att andra hopp likaså kan göras, exempelvis från det nedersta systemet till det översta, hvilket kan illustrera att rörelser emellan olika system äro långt mer komplicerade än vad figuren låter gälla. Inom de olika systemen finnes givetvis også rörelser, till exempel om man går från ett totalitärt synsätt till ett annat.1) Det ses ju også i figuren samt i den senare framställningen att en uppdelning göres emellan totalistiska og auktoritära system, båda dessa liggo i linje med Lyotards stora berät­telser, hvilket kan vara viktigt att påpeka, men det finnes ändogh en principiell åskillnad dem emellan og därmed så skrivs de här åtskiljt med störst genomgång på de största utav de stora, d.v.s. de totalistiska. Men som påpekades ovan så är detta ej en systemindelning av ordinär art utan denna systemindelning erkänner både pluralism samt flexibilism då idéerna kan ses som en flytande massa där olika delar av entiteten kan tillhöra helt olika systemvarianter - og därför lägges största vikt vid den begreppologi som anses vara kärnan för de olika varianterna och som därmed genomgås, men med detta är ej sagt att alla varianter av fenomenet eller fenomenen ligger under den häri placerade systemvarianten, man får ej förglömma den flytande karaktären hos de allra flesta idéologier og olika et samma fenomen kunne med fördel placeras in under flere olika systemtillhörigheter samt esomoftast under flera olika samtidigt. Att exakt og allenarådande dela in olika ting / fenomen / idéer i de olika systemen låter sig egentligen ej göras i en handvändning även om det är det som skall ske här - d.v.s. detta blir bara ett förslag till indelning og näm­ning på hvilka grunder detta göres og ingen absolut totalistisk sanning åberopas. Det skall osså anmärkas att en direkt koppling till det demokratiska styrelseskicket ej skall göras för man måste erkänna att även totalistiska system kan vara av demokratisk art, eller åtminstone accep­tera demokratins spelregler följandes dessa - det är så att säga nästan universiellt. Däremot så havandes total­istiska system inte något till övers för olika mänskliga rättigheter som ej passar in i deras to­talistiska system, den använder sig av den också här använda smörgåsbordsmetoden, de hava även en större benägenhet, men ehuru ej nödvändighet, att tillsammans med de auktoritära systemen hänfalla åt icke-demokrati. Det skall oxå påpekas att historien bakom de olika sys­temen icke återberättas här förutom när det är nödvändigt för förståelsen för de värderingar de hysa, anledningen till denna beskärelse ses som självklart för undersökningens karaktär. Att genomgå kristendomens historia skulle måhända blifva allt för långdraget eller om alla möjliga idéer skulle få korta genomgångar så skulle alla dessa bäckar av text bliva långa saktgående floder utav ord - därför väljes angående religioner enbart extrema politiska yttringar utav dessa. Det bör en än gång påtalas att jag behandlar systemen som äro synbart kontradiktära, detta betyder inte att jag behandlar dem som felaktiga, överlag, utan enbart som motsatta postmodernismen även om jag i vissa fall drar fram även kontradiktära ting gentemot teorierna - detta för att belysa olika syn­sätt samt teorier eller fakta, hvilket kan anses vara en partsinlaga men är det icke nödvändigtvis utan enbart ett försök att någorlunda belysa olika kontradiktorum.

 

Fotnot

1) De kändaste exemplen är Hitler samt Mussolini, för den senare se t.ex., Williamson, Mussolini. From Socialist to Fascist, 1997.
~

= Postmodernisme premillénaire