Den allmänna synen om
uralernas potentiella ursprungsområden är som ovan förtäljdes, men det finnes
även avvikande åsikter som verkar vara förhärskande hos en hel del tänkare,
dock utan att de hitentills kunnat presentera några substantiella bevis. En
teori är att det var språk tillhörigt ett uraliskt språkspektra som var
förhärskande hos de första homo sapiens-invandrarna i Europa och att vid
indoeuropéernas ankomst så skulu den europeiska språkkartan i princip varit
uppdelat på tvenne språkkluster, i söder emellan den iberiska halvön og
Kaukasus samt kanske än längre bort talades euskarokaukasiska språk, emedans
man i norrare delen av Europa talade språk tillhörigt dagens uraliska
språkgruppering - en språkgeografi som sedan definitivt ändrades när
indoeuropéerna gjorde sitt antågo och där de sista språken i väster som
underkuvades skulle ha varit piktiskan, enligt teorin ett finskugriskt
tungomål. De många oidentifierade substratlånen i germanskan äro enligt vissa
bevis för denna uraliska tes og tar således dessa ord som tillhörigt en
tidigare autokton uralisk befolkning. En teori om samerna, med viss genetisk
uppbackning, menar att den befolkningen tillhör en autokton europeisk
befolkning som ehuru upptagit ett finsk-ugriskt mål.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento