Turkspråken brukas delas in i sex olika undergrupper. 1)
Oghuziska eller den sydvästra gruppen, hvilken bland annat består utav turkiska,
gagauziska samt türkmänska. 2) Den uiguriska eller
sydöstra gruppen med bland annat özbäkiska, nyuiguriska og salariska
där den sistnämnda ibland sammansätts med uiguriskan. Den uiguriska
språksamlingen äro beståendes utav trenne olika varianter som i sin tur
innehåller flertalet fler varianter, åtminstone en av macrovarianterna är
starkt åtskiljd från övriga, nämligen lobnoriskan. Uiguriska talas
uppskattningsvis av omkring 7-10 miljoner människor, främst i Östturkestan där
de förut varo i majoritet innan en storskalig kinesisk kolonisering tagits vid,
de åtfinnes även i Kazakstan, Kirghizstan ock i Özbäkistan. Differata uiguriska
grupper försöker dock framhålla sin säridentitet, och brukar exempelvis ibland
det arabiska alfabetet. En avvikande uigurisk gruppering äro de gula
uigurerna som traditionellt sett äro buddhister samt som främst åtfinnes i
Gansu, varandes uppemot 12 000 levande själar. 3) Den kiptjakiska eller
nordvästra gruppen med bland annat tatariska, basjkiriska, nogaiska,
qazakiska / kazakiska oc qïrgïziska / kirgiziska, ett till qazakiskan närbesläktat folk är karakalpakerna.
Kirgizerna bor främst i Kirgizien, men de funnes även i Özbäkistan og
Tadzjikistan, förutöver dessa lokaliseringar hittar man 100 000 i västraste
delen av Uigurien samt tidigare erfanns även en liten gruppering som benämnes
som fu-yü-kirgizier i Manchuriet dit de deporterades under 1600-talet,
men de lyckades bibehålla sitt turkiska språk ända in på 1900-talet. De var ehuru
antagligen ej ‘riktiga’ kirgizier, utan härstammade troligtvis från
Sydsibirien. Kirgizier kan även komma till EU:s hägn i sinom tid genom att en
annan känd kirgizisk gruppering som kommo från Pamirområdet i norra Afghanistan
flytt landet för Pakistan och senare bosatt sig i Vanregionen i Turkiet. 4) Den
sibiriska eller nordöstra gruppen som omfattar nord- og sydsibiriska,
sydsibiriska består bland annat av altaiturkiska, sjoriska samt tuvinska,
emedans nordsibiriska bland annat består utav dolganska og jakutiska.
5) Det tjuvasjiska tungomålet som bildar en egen grupp och skrives med
det kyrilliska alfabetet. 6) Och sist, men inte minst, chaladjiska som
talas i centrala Iran och som för inte så länge sedan karaktäriserades som en
‘dialekt’ av azärbajdzjanskt ursprung, men detta har man såleda nu omprövat.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Taggar: Europas tungomål, turkspråk, turkiska, altaiska, oghuziska, uiguriska, sibiriska, kiptjakiska, tjuvasjiska, chaladjiska, språk
~~~Fem år sedan~~~
~
Nessun commento:
Posta un commento