Turkiska skriftspråk - Europas tungomål CCLXI

Skriftspråken för den turkiska språkgruppen brukas delas in i fyra olika perioder. 1) Äldre tungomål, till hvilka räknas bland andra fornturkiskan som skrevos med orkhonska runor under 700-1000-talen samt fornuiguriskan som under samma period använde sig av flera olika alfabet, bland annat ett runiskt og ett sogdiskt alfabet. De äldsta inskriptionerna hittas i Orkhondalen i Mongoliet och vissa hava menat att de till og med kan vara samturkiska og voro skrivna för att hedra härskare under det andra turkiska kaghanatet. Det äldsta regelrätta skriftspråket var annars fornuiguriska som nyttjades vidligt i en rik litteratur. Det första islamiskturkiska skriftspråket var karakhanidiska, som främst nyttjade den arabiska skriften, och som utvecklades under 1000-talet under den Karakhanidiska dynastin i Östturkestan. Karakhanidiskan ligger nära fornuiguriskan, men har märkbara influenser från arabiskan samt persiskan. 2) Medelturkiska mål under 1200-1400-talen, hvilka bland andra var volgabulgariska samt fornosmanska, men hit hörde även kiptjatjiska og azäriska som började utvecklas från fornanatoliskans turkiska, samt khorezmiskan som under 1200-1300-talen nyttjades i Gyllene horden. 3) Nyare mål under 1500-1800-talen, bland hvilka kan nämnas medel- samt senosmanska og volgaturkiska, men även återigen azäriska, kiptjakiska och chaghatajiska som uppburo en stor litterär situering och som framtills för ett hundra år sedan var Centralasiens franska ägandes stor prestige i sin framförning. Och sist 4) Moderna mål och det är då de turkspråk som finnes nu.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, turkiska, skriftspråk, int

~~~Fem år sedan~~~

- I den mörka mörka skogen springer svenskstammen

~