Euskadi Ta Askatasuna - ETA - en vunnen kamp

 

 

 

Förtrycket gentemot baskerna utav den spanska regimen satte sina spår ledandes sluteligen till att den baskiska nationalismen bleve allt mer radikal och Euskadi Ta Askatasuna, ‘Baskerlandet ock friheten’, bildades 1959 som en främst studentikos utbrytargrupp inom det passiva PNV, påbörjandes sin väpnade verksamhet fyra år därefter, hvilket ledde till att undantagstillstånd infördes 1968 i Baskien. Francos död 1975 innebar en vändning för den spanska politiken och en ny författning skulle komma till skott. I denna författning benämndes bara spanjorerna som en ‘nation’, emedans katalaner samt basker degenererades till ‘nationaliteter’, hvilket i sak ledde till att de baskiska nationalisterna uppmanade till bojkott av den folkomröstning som hölls om författningen, 47 procent av baskerna avstodo sedemera från att rösta, emedans 11 procent röstade emot den. En autonomiöverenskommelse i vagt formulerade termer skapade sedan en baskisk autonom region, hvilket 53 procent funno positivt i åtföljande folkomröstning, emedans 41 procent fortfarande avstod sin röst.

 

Från 1980 så haver Baskien återigen ett större självstyre, men man kan dock icke bilda den politiska enhet med navarrabaskerna som basknationalisterna vill. Baskien i detta sammanhang består utav Álava, Gipuzkoa samt Vizcaya og heter tillsammans País vasco emedans Navarra utgör en egen autonom region i hvilken endast en liten del av befolkningen numera äro baskisktalande.

 

En mycket stor del av baskerna förespråkar självstyre, men det äro ytterst få som vill få den genom den väpnade kamp som ETA, et alia, valt att föra - i speciellt en demokrati så finnes demokratiska vägar att välja och enbart genom civiliserade tillvägagångssätt kan man erhålla respekt samt vördnad ~ när det gäller de demokratiska vägarna så är det även Spanien som skall stå i skamvrån då de vägrar att gå med på en folkomröstning, hvilket måste anses vara förklämligt och det baskiska parlamentet borde absolut genomföra en ändå. Dessutom så genomförde Spanien mordaktioner mot separatister under 1980-talet, hvilket givetvis ej en stat med ett rättsmedvetande ska göra, detta lär ju dessutom enbart öka den baskiska viljan att frånsäga sig den spanska överhögheten samtidigt som den spanska statens kritik mot ETA:s mordiska tillvägagångssätt urholkas då de själva nyttjar samma taktik. När en stat beter sig så finns inga andra val än att rösta, med sedel eller hand, för befrielse från statsförtrycket.

 

Det är även nämnvärt att framföra att även erkända partier i Baskien eftersträvar suveränitet, bland annat manifesterade man utrikespolitiskt självbestämmande när det baskiska parlamentet 1999 beslutade att svara positivt på en förfrågan från det kurdiska exilparlamentet huruvida de finge hålla nästa möte i Baskien - Spanien rasade og förstod icke att utrikespolitiskt självbestämmande egentligen är inrikespolitisk sådan, ty baskerna hava väl själva att besluta hvilka politiska kontakter de önskar hava så länge dessa beslut sker i demokratisk ordning. Man har dessutom skapat ett eget utrikesdepartement, öppnat en baskisk representation i alla spanska delegationer vid EU:s ministerråd och på de officiella byggnaderna i Baskien vajar esomoftast trenne olika fanor, givetvis den baskiska sedan den spanska samt till sist EU-fanan som man modifierat genom tillägg utav en stjärna som symbol för de nationer som ej äro statligt erkända.

 

ETA är ej en speciellt pacifistisk rörelse, men det hjälper föga att bekämpa terrorism med statligt förtryck, i synnerhet om terroristerna varandes frihetsträvare då ju deras kamp får en högre raison d’être vid varje statlig agering. En enkel logik som få statsmaktsmänniskor verkar förstå. Hursomhelst så har ju Katalonien visat vägen för hur allt större självbestämmande kan vinnas utan att spilla en massa blod hvilket baskiska politiker nu verkar ha förstått, desto bättre är att ETA utlyst att man permanent lagt ner sin väpnade kamp, antagligen väl medvetna att deras blodiga kamp många gånger gör mer skada än tvärtom även inom den baskiska opinionen som flera gånger om manifesterat sitt agg mot terrorismen. Den politiska kampen kan försegås på många sätt, till exempel så haver Spanien förbjudit nationalistpartiet Herri Batasuna att verka, hvilket ehuru ingen tar någon större notis om i Baskien där de fortsätter att representeras i det baskiska parlamentet, dylik olydnad gentemot den illegitima spanska makten bör fortsättas.

 

Tingets talman har förkunnat att den madridska regeringen inget har att beskaffa med det interna politiska livet i Baskien, talmannen hotades givetvis med fängelsestraff hvilket dock skulle öka opinionen för hans sak. När han förhördes i högsta domstolen så vägrade han givetvis tala kastiljanska utan medhavde en egen tolk för översättning. Spaniens premiärminister ginge så långt i att hota att upphäva Baskiens autonoma status för att man inte ingripit mot Batasuna, ledaren för PNV svarade prompt att detta då får ske med vapenmakt annars sker det ej.

 

Det såkallade moderata nationalistpartiet PNV, grundat 1890, är i form att genomdriva en folkomröstning om Baskiens lösgörning från Spanien – föga förvånande menar den madridiska regeringen att en sådan folkomröstning skulle vara illegitim, detta även om det är det baskiska folkvalda parlamentet som anordnar och understödjer den. Opinionsundersökningar visar att närmare 60 procent utav baskerna förespråkar en helt självständig stat, ännu fler önskar utökad autonomi, 15 procent anser att ETA’s medlemmar äro nationella idealister, emedans bara, eller hela, 6 procent anser att enda sättet att uppnå självständighet är via väpnad kamp.

 

Denna baskiska vilja till självbestämmande har även 350 baskiska präster påpekat i en tidningsartikel, då skrivandes att ‘Madrids antidemokratiska hållning förnekade den fundamentala självbestämmanderätt för Baskien som en majoritet kräver’. Inte oväntat ledde detta, samt tre biskopars varnande ord om förbudet för Herri Batasuna, till en allvarlig diskrepans emellan kyrkan och den spanska juntan.

 

Må Baskien bli fritt.

 

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.