Falsifiering utav Marxs revolutionsidé i det senindustriella samhället - Postmodernisme premillénaire LXXV

 

Som påpekades så åtföljs den marxistiska historiesynen, speciellt samt absolut siningen, utav pseudovetenskaplighet men om Marx, istället för att sia om det senindustriella samhället, siat kring det tidigindustriella samhället, d.v.s. det samhälle som Marx verkade i, så hade detta givit en mer trolig marxst slutsats om han fortfarande hade förutspått revolutioner - hade han gjort detta så hade hans slutsats varit åtminstone delvis riktigare än den förlångtgående han försökte komma med. Om vi tar en liten och kort titt på de historiska ‘fakta’ som kan åberopas för denna tanke, ehuru ej hållen av Marx självt, så kan man påpeka att exempelvis Ryssland icke var i någon senindustriell fas utan var i den allra första början utav den, fast den ryska militärkuppen bör nog mer ses som en kamp mot den tsaristiska monarkin än mot liberal marknadsekonomi, som absolut ej fanns där, och alltså icke det Marx tyckte sig se i framtiden. Kina var ett jordbruksland och inget annat, men hade även bara precis blivit ett exklusivt agrart land från att ha haft en livlig handel och industri samt heller aldrig varit något feodalt samhälle.1) Marx själv ansåg att bönder var en reaktionär klass. Kuba kan man inte heller kalla industriland utan det var ju mer en kamp mot diktaturen där och den maffiaekonomi som skapats och tillåtits bestå. Andra såkallade u-ländsstatskupper med socialistiska förtecken, ofta påvurmade av quasiintellektuella i väst, kan ej heller inlemmas i de senindustriella samhällena. Faktum är att inget senindustriellt land överhuvudtaget har övergått genom revolution till ett socialistiskt sam­hälle og nu ligger till og med oftast industrins del av BNP under de 20 % som används som måttstock för vad som kallas industriland havandes mer og mer övergått till informations- og tjänstesamhället i de föredetta såkallade industriländerna. Det förefaller som om det snarare är i den tidiga fasen av industrisamhälle som risk finns för uppror och inte i de sena, detta förefaller også vara mer logiskt då samhället genomgår relativt stora, ehuru ej fatala, förändringar hvilket givetvis kan vara grogrunden för instabilitet samt uppror. I ett av de tidigaste industriella samhällena så genomgicks en revolutionär revolution av de lägsta arbetarna, Ciompi, som under politikern Michele di Lando ledning tog makten i det genomindustrialiserade Florens emellan åren 1379-1382 - över 150 av arbetarrevolutionärerna avrättades dock sedan,2) Michele di Lando lade grunden för Medicis långa makt i Florens, men gick sedan själv i exil - detta inträffade alltså långt innan ‘modernismens’ tidevarv. Även exempelvis i Kina finnes föregångare för den kommunistiska utopin där till exempel Mo-tzu, cirka 480-390 f.kr., starkt gick emot kapitalakkumulation, krig, oförrätter, og så vidare, förespåkandes ett egalitärt samhälle, i zoroastrismen drömms det även om det framtida lyckoriket - en annan intressant liknelse är ehuruväl att det kinesiska tankestråk som ett tag var vidt spridt ej haft så stor influens på den kinesiska tankefilosofin genom historien, men man hade dogh stor påverkan inom områden såsom propaganda, retorik og argumentation.3) Fenomenet strejk är heller inget nytt utan den första dokumenterade strejken föregicks under faraoernas tid vid pyramidbyggandet enligt de hieroglyfiska inskriptioner som finnes tillgängliga4) - en annan strejk under de faraonska byggena gällde att sminket var slut, fåfänga är alltså inget nytt heller5) - smink användes dels som fåfänga dels som solskyddsmedel. Om man ej exklusivt åsyftar arbetare så finnes givetvis otaliga exempel i historien kring revolutioner från de ‘lägre klasserna’, exempelvis i några av de etruskiska stadsstaterna.6)

~

= Postmodernisme premillénaire

Fotnoter:

1) Gernet, 1997:559-560, Fairbank, 1994:102.

2) Dillard, Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia, 1996:40.

3) Gernet, 1997:88-89.

4) Den kända egyptologen Hawass menar att pyramidbyggarna icke var slavar, Hawass, i Bexar, “Statusjobb bygga pyramid”, i SvD 17 jan 1999:11.

5) se även, Puhvel, 1989:60.

6) Pallottino, The Etruscans, 1975:133.

~