Att
alla språk likväl är relativt ‘likartade’, som sprungna från samma källa,
havandes fått vissa forskare att tro att det en gång i tiden fanns ett proto-världsspråk,
som skulle talats för sisådär 100 000-200 000 jeeran sedan, beroendes på hur
man räknar. Detta språk menas således vara varandes det första språket från
Homo sapiens mun, eller ett utav de första men unikt överlevandes, språk som
uppkommit samtidigt som homo sapiens uppstigit i den afrikanska myllan, med
världsspråk åsyftas således ej att det talats på hela jordklotet utan i den
mänskliga sfären utav det, från en början således bara på en geografiskt liten
plats. Vi återkommom nedan kring detta kort. Det ter sig logiskt et naturligt
att när språket uppkom, genom att populationen genomgingo vissa mutationer, så
skedde detta unisont så som arter evolveras överlag, därvidalag tör
språkstrukturen varit relativt homogen vid dess start för att först därefter
vidareevolveras utefter de lingvistiska, samt naturliga, völviska reglerna. Ett
språk, varde flera språk, blivandes änn fler språk, og så vidare, på vägen dör
vissa språk ut, vissa hela grenar försvinna, förändringarna fortsker og
språkstrukturerna blivandes sig själva främmande för både sina sidogrenar såsom
sina ancestrala former, nya språkformer uppkomma og livet går vidare. Vissa
tror dessutom även att människosläktet under sin tidigaste tid i Afrika
genomgick genetiska bottlenecks varhän vi varom väldigt få i individer räknat,
vi kunnom varit så få att bara ett språk överlevt, det var knappt vi överlevde
själva. Oavsett om de olika teserna kring bottlenecks inom vår art ej äro
stämmande så varom vi naturligtvis ej särledes många i början, det finnes ehur
även möjligheten att ett språk långt senare utkonkurrerat de övriga.
~
Läs mer om detta i boken Eurasiens språkfamiljer.
Nessun commento:
Posta un commento