Kampen om baskiskans långsiktiga överlevnad har en knepig väg att gå men språkets positioner har förbättrats under senare år inte minst i media framträder språket mera numer, språkets roll i det offentliga livet stärks hela tiden, men det viktigaste är givetvis att få barn att lära sig språket för utan dem så läre språket förtvina på någon enstaka generation. Man har därför infört ett system med såväl baskiska samt kastiljanska som blandade skolor, de baskiska kallas ikastolak, och det finnes numera omkring 200 ikastolak där den främsta undervisningen sker på euskara - dessa baskiska privatskolor, med stort offentligt stöd, hava även uppkommit i områden där språket redan försvunnit och vi kunnom därför kanske se en revitalisering av tungomålet, men än så länge så är det allena 15 % av barnen som går i ikastolas; till detta skall givetvis läggas att även baskisk undervisning för vuxna, hvilkas skolor benämns euskaltegiak, har visat sig vara en framgång.
De som går i den ‘vanliga’ skolan blir i Baskien undervisad på kastilianska men i baskiska, hvilket knappast är varken föredömeligt eller tillräckligt om språket skall ha en bra grund att stå på, det ter sig självklart att baskiskan bör ha företräde, men inte nödvändigtvis hegemoni, i den offentliga skolan. Ett problem är ehuru att en del av ikastolaserna sägs ha övertagits av mer eller mindre extrema grupperingar varvid många föräldrar avbrutits barnens skolgång där.
Baskiskan verkar alltsomallt ehuruväl hålla på att återerövra den alldagliga domänen för en stor minoritet av befolkningen, 65 % av de över 65 år nyttjar språket alldagligt i hem og samhälle emedans det bara är 33 % som gör det i åldersgruppen 25-34, emedans det sedan börjar stegra igen då språket nyttjas alldagligt av 38 % av de som är emellan 16-24 år. Det finns numera även två baskiska TV-kanaler varav den ena är helt baskiskspråkig. Alla myndigheter eller andra officiella institutioner måste ha personal som behärskar språket.
Så länge motivationen hålles igång, samt språket intar skolundervisningen, samt kanske så småningom även blir ett erkänt officiellt språk inom EU-administrationen, så haver nog baskiskan en möjlighet att överleva såsom det gjort sedan preromersk et preindoeuropeisk tid.
En egen stat hade
varit det föredömeliga.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
1 commento:
det är väl bättre att de bara talar sitt språk, köper och gynnar produkter, kultur etc som gynnar dem och deras särart
varför ska de gå runt och vänta på att bli godkända av eu, varför ska eu ha rätt att bestämma sånt, vad har eu för mandat till att få göra det
hur som vilket avslöjar din naivitet, eu godkänner inga nya stater eller folk, eu krossar, raserar, förstör och förslavar enbart gamla stater och folk
Posta un commento