martedì 22 gennaio 2013

Tattare, Zigenare, Bohémier, Romer, Domer et Lomer - egyptiska indier med många namn - Europas tungomål CCXIII



Romerna emigrerade ut från Indien någon gång emellan 900- og 1100-talen och anledningen till detta vetom vi ej med säkerhet, möjligtvis så var det en social oordning som låge till grund för deras långa färd. De vandrade över Persien samt Armenien på vägen till Europa och nådde nog Konstantinopel runt mitten av 1000-talet, men annars brukas deras första omnämning hänkallas till jēran 1322 då de göro sin historiska visit på Kreta, och det finnes anledning att tro att det var där de fingo ett av sina namn zigenare, då nyhelleniskans atsinganos ungefäreligen betyder ‘de som ej vill hava kontakt med någon’. Man har funderat på om detta ‘de oberörbara’ appellerar till det indiska kastväsendets klass med samma namn, andra menar ehuru att namnet kommer från det persiska ordet cinganeh som betyder det ävenledes passande ‘musiker / dansare’, och enligt en tredje variant så betyder ordet ‘mörkhyad’ på deras ursprungliga språk. Ett tidigare omnämnande kan härröra från en georgisk text från Iberonklostret på Mont Athos där en munk under mitten av 1000-talet gjorde ett nämnande av så kallade adsincaner i İstanbul som hade magiska kunskaper, hvilket av vissa anses vara romer. Omnämningen år 1322 på Kreta kan röra sig om en sentida omnämning, de kunno hava bott flera århundraden i Hellas innan de omnämns, åtminstone har byzantisk grekiska lämnat tämligen många spår i romanin gällande allt från morfologi, grammatik og vokabulär. De har sedan erfått olika namn över hela kontinenten, i Frankrike heter de bohémiens, efter Böhmen där de varo 1399, engelskans gipsies, från början stavat gypcian, eller kastilianskans gitanos antyder tron att de härstammade från Egypten och varo den förlorade stammen - detsamma gäller finnarnas mustalaiset, hvilket rätt ock slätt betyder ‘de svarta’, ett av de romska språken som talas i Finland betyder dessutom även det ‘svart’ på både romani såväl som på hindi. Ett av de ungerska namnen på romerna är likväl deskriptivt i troende, fáraó nép, ‘faraos folk’.

De här namnen som framkommer som appellerar på en egyptisk börd kan sammankopplas till den breda idéflora som finnes kring deras mytiska bakgrund. En av dessa teser säga att romerna äro ättlingar till Noa, enligt en annan så äro de den egentliga avkomman till Abraham og Sara, att de ej hulpe Josef og Maria vid deras flykt till Egypten skall ha påbjudit straffet om evig vandring. Samma straff om evig vandring påkallas i en annan populär myt, den om att det varde romer som smidde de spikar som nyttjades för att fästa upp Jesus med. Den egyptiska tolkningen utrönas änn mer genom att man säger att romerna härstammar från det unga par som säges ha överlevt när Faraos trupper dränktes i Röda havet och att dessa tvenne är romernas Adam o Eva. Ytterligare så finnes historier om deras babyloniska, nubiska, abessinska eller kelt-druidiska härstamning, samt att de kan ha varit de sista överlevande från det sjunkna Atlantis. Jakob den fjärde av Skottland blev 1430 så gripen av gypsyfolkets historia med sin egyptiska härkomst att han önskade sätta upp en armée som skulle bistå romerna att förmedelst ett korståg återerövra sitt hävdansvunna land.

En egyptisk koppling kan likväl vara extra, samt mer, aktuell hos vissa romska grupperingar på Balkan men om dessa fåom vi återkomma, i övrigt så kommo romernas eventuella egyptiska, eller andra, kopplingar akademiskt på kant redan 1760 när en teologistuderande vid ett holländskt universitet hörde medstudenter diskutera sanskrit och fann då likheter mellan det tungomålet samt det romska mål han havandets hört, och även snappat upp från, i sin omgivning. Voltaire hade tidigare påstått att det var en blandning emellan hebreiska og armeniska. Romerna hava även gått under andra felaktiga benämningar, till exempel turkar eller tatarer – bland annat i Skandinavien haver man ju nyttjat den sistnämnda benämningen, tattare. Själva kallar dom sig däremot oftast romer, hvilket kan härledas till sanskritens dôm som betyder det vanliga ethnonymet ‘människa’. I armenisk romanès så kommo de att heta lom, emedans man i persisk samt syrisk tradition istället bibehållit ursprungsbeteckningen som ju i Europa blivit rom.




















~

Axat, samt moddat, från boken Europas tungomål.


~

2 commenti:

Night Soul Woman ha detto...

Det var superintressant!... och jag fick lust att söka, läsa vidare, tack för läsningen!

Nalle Puff ha detto...

Det är väl står väl ganska klart enligt alla de historiska källor som finns tillgängliga och nedteckande att man i Indien tröttnade på att bli bestulna och få se sina äldre bli brutalt misshandlade vid rånförsök och att man därför helt enkelt slängde ut packet.