lunedì 20 agosto 2012

De norskinfluerade språken i Sverige

 ~
Ett språk som blivit definierat som ett -västnordiskt-norskt tungomål är lidmålet som talas i nordvästra Jamtland. Men även de västra härjedalska målen kan karaktäriseras som norska, eller snarare gammeltrøndersk, eller åtminstone norskinfluerade, intagandes ett mellanting emellan östnordiskt samt västnordiskt - visst norskt inflytande kan höras så långt öster ut som till vissa hälsingemål.

Målen i Härjedalen skiljer sig väldigt från svenskan og ett ord som ‘sparka’ heter exempelvis späsjke, ‘svart’ kan heta swasjt og i enlighet med norska så heter ‘ko’ ku, samma u-fonem är gällande för jamskan. Grammatiskt skiljer sig målen åt då de har dativform i både singularis såsom pluralis i bestämd form substantiv, samt att det finnes numerusböjning i verbdeklinationen, men denna har bara överlevt i imperativen, till exempel kaste blir i pluralis kastän. En hel del av ortsnamnen är även bildade på västnordiska ord.

Den nuvarande majoritetskulturen har ej uppkommit förrän under medeltiden og är inte speciellt stor nu heller. Förutom landets samiska tillhörighet, som nu kan skönjas i nordväst, så hade landets första vikingatid norsk härkomst, man höllo ting i Sveg fram till slutet av 1200-talet. Under 1400-talet så lades Härjedalen under svenskt hövitsmannaskap och under de många krigen under nästföljande århundraden fram till 1700-talet flydde stora delar av befolkningen till Noreg, men landområdet bleve svenskt 1645. Befolkningen har självfallet ökat sedan dessa tider, men invånarantalet hålles nere av stor utflyttning och ligger idag på ett antal av en mycket liten stad.

Även de sista vildrenarna försvann från syd under 1880-talet, dessa böro återskapas inte minst med anledning utav ökade rovdjursantal.

Till de härjedalsnorska målen kan även de i nordvästra Dalarne förekommande särna-idremålen införas. Det var år 1644 som de tidigare norska socknarna erövrades utav en bondehär från Älvdalen og Mora så Särna og Idre tillhör nu såleda Älvdalens kommun. Varken älvdalskan eller de norska särna-idremålen är erkända på något vis, endast svenskan samt minoritetsspråket sydsamiska får erkännelse, i sista fallet bara smått. Även dalbomålen har haft stora likheter med de näraliggande norska målen, men nu ser man främst denna likhet i de västra delarna av området.

Om vi gåom ännu längre söderut i de ur historisk samt kulturell synvinkel icke-svenska områdena så kommom vi till bohuslännskan samt nørrehallännskan som har klara norska föranspelningar, men även danskan hava tagit sig upp i dessa marker som ju även gränsar till götiskan som givetvis göre sig synelig i språken - även kulturhistoriskt så kan man hänföra Bohuslän till det norska kulturspektrat och det blev ju ej Sveriges statsegendom förrän så sent som 1658 og underställdes då den svenska staden Göteborg. Nordhalland har en mer diffus tillhörighet och även om det klart hör till den norska sfären, så haver man erhuldit stora impulser från främst danskt men även götiskt håll og den sistnämnda är även här i tilltagande fart. Efter den svenska erövringen så förtrycktes bohuslänningarna, både deras exporthandel och interna norska kultur.

Just bohusländskan indelas i principiellt varianterna tu, hvilka åskiljer en del åt liksom de avskiljande Bottna- og Gullmarsfjordarna gör, exempelvis så haver de nordliggande områdena större norska komponenter och de hava även bibehållit dessa mer, emedan sydbohuslännskan har mer danska element men ändock sin fasta grund i norska mål. Göteborgskan är en del av denna kulturella soppa där flere östnordiska mål, exempelvis götiska og danskhallänska, möter sydöstvästnordiska, göteborgskan i sig själv utövar naturligtvis hegemoni över ett stort område.

Det finnes tydliga skillnader emellan syd- og nordbohuslänskan, exempelvis heter ‘hjärna’ i syd hjärne emedans det i norr istället heter hiller. Att bruka den, kan likväl va problematiskt.













~

Om de olika norska, svenska, danska, bohusländska, halländska, härjedalska, dalska, dalboska, språken står mer att finna om i boken Europas tungomål.

DN
Taggar: norska, svenskabohusländska, halländska, härjedalska, dalska, dalbomålHärjedalen, Dalarna, gränsspråk, lidmålet, politik, Särna, Idre, språk, dialekter, int

~~~Ett år sedan~~~

- Språk i Estland

~

2 commenti:

Nalle Puff ha detto...

Vad då norska språk i Sverige? Vad är det för jävla postmodernistiskt trams? I och med att norrmän och danskar är så inåt helvete dåliga på att kriga så talar man svenska i Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Härjedalen och Jämtland och fram till 7 Juni 1905 taalde man ta mig fan svenska i Norge med. PUNKT SLUT!

S.A.I. Steve Lando ha detto...

:)