I sydvästra delen av Kosova uppmot den albanska gränsen på de nordvästra sluttningarna av Sarbergen bor omkring 13 000 gorancier, ordet goranci betyder även ‘bergsfolket’, de kallar sig även našinci ‘vårt folk’, albaner kallar dem ibland för torbeshë og poturë. I den kommun de bebor bor lika många albaner og de delade huvudorten Dragas som var mixad. Det har varit svårt att indefiniera dessa under någon etnisk beteckning og både albaner, makedonier samt serber har menat att de tillhör just deras etnicitet, vanligast är nu att man erkänner dem som en distinkt etnicitet. Deras språk, gornanska / goranciska / našinski, som de talar det i hemmen är dock något slags gammalserbiskt makedonskt mixspråk, eller tillhörandes de torlakiska språken mitt emellan serbiskan samt makedonskan, ehuruväl med stor påverkan från turkiskan, arabiskan og albanskan. År 2007 utkom den första našinski-albanska ordboken. De är även muslimer, men att de varit kristna tidigare syns tydligt i deras helgonfirande traditioner och det var inte förrän under 1600-talet og fram till mitten av 1800-talet som de frivilligt islamiserades. Det lär också finnas cirka 10 000 gorancier i Albanien efter gränsdragningen 1912-1913 då runt 15 000 hamnade på den sidan gränsen, men det har ej upprätthållits någon kontakt sinsemellan dem och de är troligen helt assimilerade i den albanska befolkningen. Före Kosovakonflikten fanns det runt 23 000 gorancier men de anklagades för kollaboration med serberna av albanerna, hvilket ledde till ett massivt förtryck och påföljande utvandring varvid färre än 8000-10 000 antas finnas kvar i Sarbergen. FN-administrationen har varit behjälplig i svagsättningen utav goranierna genom att dra de interna gränserna på sådant vis att goranerna är i minoritet överallt.
Nessun commento:
Posta un commento