Den vanligaste teorin angående invandringen till Amerika går ut på att
invandringen skett via en bred landbrygga, Beringlandbryggan, som varit
förekommande under tvenne epoker, 50 000-40 000 f.kr. samt 28 000-10 000 f.kr.,
en tidig invandring är hos många fortfarande kontroversiellt emedans
efterlämningarna från den senare tiden äro mångfaldiga. Blodsgenetiken hos en
del indianer kunne antyda att populationsgruppen genomgått en
flaskhalsutveckling. Förespråkarna utav denna tes peka gärna på att blodgruppen
O’s frekvens hos nordöstasiatiska befolkningar ofta ligger runt 55 % emedans
den är extremt vanlig hos amerikanska indianer, uppemot 95 % täcker den hos
sydamerikanska indianer. Änskönt människan så sent inkommit till Amerika så peka
vissa på att det finnes betydande geoetniska utseendeskillnader fysiskt,
facialt og kranialt, samt kulturellt og språkligt, hos grupper utav indianer,
hvilket kunnandes havandes medels olika migrationsvågor att skaffa eller snabb
microevolutionär mänsklig adaption og isolativ modifiering, å andra sidan
åtfinnes även specifika drag som äro delade og unika för just amerikaner inom
den generella mongoloida populationsgrupperingen. Delar utav DNA som man
lyckats extrahera från en fossilskalle man hittat i Floridas träskmarker som
varandes 8000 år gammal visar mitokondriska likheter med moderna indianer samt
asiater, eljes antager man utur populationsteoretisk synvinkel att
befolkningsökningen varit snabb, den intensiva jakten som man utövade ledde
även till att flera djurarter dogo ut. Fynd av vad som utav vissa forskare
tolkats som primitiva redskap har hittats i Toca da Boçeirao / Pedra Furada i
Brasilien og Monte Verde i Chile havandes daterats så långt bak som hela
omkring 35 000 år hvilket klart indikerar en tidig expansion samt nedträngning
i världsdelarna.
~
Läs mer om detta i boken Eurasiens språkfamiljer.
Nessun commento:
Posta un commento