Venetianarna og judeovenetianskan på Korfu - Europas tungomål DCCCIII

 

Det tillikt romanska –galloromanska språged vèneto di mar, samt judeovenetianska, talades bland annat på Korfu tidigare av de så kallade corfuvenetianarna / corfiotvenetianarna som en replika över den förtida venetianska överhögheten av ön, i likhet med stora delar utav den övriga egeiska övärlden. Redan på 1100-talet anlände italienare till Korfu, men då inte venetianare utan napolitanare var de första att mer samlat ankomma med hjälp av Kungadömet Napoli som sände dit några familjer att styra ön. Från och med fjärde korståget 1204 og framåt så har ön ehuru legat i Venedigs intressesfär med påföljande venetiansk invandring samt härskning. Under tiden som Venedig styrde Korfu og de joniska öarna under renässansen samt framtills sena 1700-talet så talade överklassen venetianska, eller italienska i vissa fall, emedans den vanliga och övriga befolkningen fortsatte tala sin grekiska. Vissa uppgifter gör gällande att venetianska var huvudspråket för majoriteten utav hela befolkningen framtills man fingo emottaga stora invandringsvågor från fastlandsgrekiska med anledning utav de osmanska erövringarna, men om detta är sanning eller italiensk propaganda är svårt att avgöra. Korfu var venetianskt framtills 1797 och var den enda delen utav Grekland som aldrig hamnade under Ottomanskt styre, även om man försökte inta ön vid fyra tillfällen. Mussolini menade senare att ön naturligt hörde till Italien. Venetianarna var till majoritet boende i staden Korfu, eller då Città di Corfù, og venetianska utgjorde där även majoritetsspråket utav befolkningen ända framtills 1700-talet. Venetianarna hade stort inflytande på öns överlagsamma kultur hvilket ter sig naturligt då man betänker att ön var venetianskt i ett halvt årtusende, kulturella influenser är gällande allt från religion, gastronomi, arkitektur, opera, karnivalen Ta Karnavalia, språk et cetera. Man var även ett litet centrum för grekiska intellektuella som flyttade från Osmania och år 1732 skapades på ön den första moderna grekiska akademien. Som ovan nämndes så talades även judeovenetianska utav de judeovenetianare som flyttade till ön under dess venetianska styrelseperiod och skapade ett judiskt kvarter i kapitalstaden, de fortsatte här att prata sitt distinkta språk samt utvecklade en ytterligare variant av det genom att man fick in en hel del grekiska inlån tillikt, judeokorfiotvenetianska kanske man kan kalla det, något missvisande kallas det ibland ett italkianskt språk, judeovenetianska går även under beteckningen ghettaiolo med anledning utav att det var i Venedig Ghettot föddes, eller namnet i alla fall. Det har även funnits några talare utav judeoapulianska / judeosalentino på Korfu och vissa få sånger samt poems finns alstrad på språket, även detta språket utvecklades till ett eget språk og en korfiotisk jude som talade judeoapulianska skulle antagligen inte förstå särledes mycket av apulianskan om denne visiterade Apulien, detta även om grammatiken på språken varit oförändrad då lexikalian samt fonologin utvecklats dramatiskt, enligt vissa degenerativt, på Korfu.

~

Axat från boken Europas tungomål.