Ooldsassisch utvecklades till middelsassisch som talades från runt 1100-talet framtills 1600-talet varandes ett lingua franca i Hanseförbundet, ett standardiserat skriftspråk utvecklades från Lübecks variant. Tungomålet nyttjades från London till Novogrod som ett lingua franca samt nedskreves i juridiska og diplomatiska dokument, vid sidan av latinet, blivandes talet i Visby, Riga, Reval, Bergen og Stockholm. Runt år 1220 skrevs den viktiga Sassen Speyghel som kom att bli gällande lag på vissa håll ända in på 1900-talet, exempelvis Anhalt og Thuringen, samt refererades till så sent som år 1932 i högsta domstolen, samt bli vida internationellt känd, redan tidigare. Sachsenspiegeln var den första juridiska dokument som skreves på ett tyskt språk istället för på latin, som den tidigare Lex Saxonum hvarde, att det fanns en latinsk variant tillikt vet man ehuru men denna existerar bara i fragment.
Die Sächsische Weltchronik var även den första tyskspråkiga krönikan skriven i prosa och den är skriven på medelhög- samt medellågtyska från 1200-talet, en saxisk förlutheransk inkunabel bibel finnes tillikt från anno 1494, förutom Lübecker Bibel som kom under 1530-talet. Det var medelsaxiskan som bistod de skandinaviska språken med den mängd inlåningar de erhöllo under denna tid från sina sörlänniga germanska naboer.
Härefter tog
högtyskan över i prestige og makt, från 1800-talet satte det stelbenta skolsystemet
igång, varefter media og vidare statsutbyggelser gjort vad de kunne för att utrota
saxiskt taal.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento