Eftersom baltiskan
är arkaisk, så antar man att den i likhet med sina slaviska naboer inte haver
förflyttat sig över stora territorier för då hadde språken antagligen
förändrats mera då de stödt på andra folkgrupper och kanske inkorporerat dessa
i sin egen språkstruktur, hvilket torde haft en negativ effekt på arkaismen i
tungomålen. Faktumet att det även finnes andra så kallade arkaiska språk en bra
bit från de baltiska språkens område emotsäger ehuruväl ett sådant resonemang.
Det finnes inga skriftliga belägg för baltiskan förrän preussiska handskrifter
skrivna med det latinska alfabetet dyker upp på 1400-talet. Litauiskan finnes
ej skriftligt belagd förrän 1515. Även om de skriftliga beläggen är sentida så
vete man enligt texterna, till exempel skandinaviska samt anglosaxiska, källor
att balterna havandes bebott området sedan åtminstone 600-talet och då hadde de
redan förlorat områden i till exempel öster gentemot slaverna - även antika
författare omnämner stammar som kan identifieras som baltiska. Man tror att
baltiskan förut talades i ett större område än idag, men att det undanträngdes
av annalkande slaver från söder samt germaner från väster, hvilket lett till
att dagens baltisktalande område enbart äro en sjättedel av vad det var innan
dessa anlände. Den norra gränsen haver ej ändrats mycket, men i väster finnes
baltiska ortsnamn till väster om Vistula / Wisła,
i syd gick gränsen antagligen vid floden Seim och österut antagligen vid
floderna Volga, Moskva ock Oka.
~
Axat från boken Europas tungomål.
~~~Ett år sedan~~~
~
Nessun commento:
Posta un commento