Det babylonska
målet var mer prestigefyllt att använda i litterära sammanhang, men arameiskan
tog som ovan nämndes över som mål allteftersom tiden gick. Araméerna själva är
historiskt belagda från 1100-talet f.kr. under Tiglath-pileser I:s styre, som
varade 1115-1077 f.kr., under det assyriska namnet Aħlamē Armāya, ‘arameiska bedawiner’ og de levde
antagligen någonstans i norra Syrien - bedw betyder öken, d.v.s.
‘beduiner’, hvilket åsyftar att uttrycket ‘den vandrande araméen’ är äldre än
vad Biblen låter påskina. Ursprunglig term på folket hvar ehuru troligtvis aram,
men om detta är geografiskt eller etniskt betingat vetes ej. Vid den nämnda
tidpunkten spredo sig ehuru folket över hela Syrien och delvis även in till
Assyrien og Babylonien - under tidigt tvåtusental f.kr. så finnes även epitetet
Aram i kuneiformiska texter. All denna antagliga tidiga historik haver
ehuru ingalunda alstrat texter, utan de äldsta arameiska texterna som vi kännom
till äro från nionde århundradet f.kr.
~
Axat, med teckenalterering, från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento