Genovas handelskonkurrenters språk venexiàn / venetiska / venetianska / vèneto talas givetvis i den nordöstra regionen Venetien av omkring 2-4 miljoner människor, det finns även uppemot 500 000 talare utav taliska i Brasilien hvilket till stora delar är bibehållen venetianska, även om det fått benämningen ‘italienska’, som även spridit sig utanför ursprungsgruppen. Venetianska haver även tidigare spridit sig till den grekiska övärlden som vi sågom under Hellas, men även i Istrien talas venetianskgrundat tungomål. Språket är väldigt olikt standarditalienskan samt nyttjas vidliga, den 28 mars 2007 blev venetianska officiellt språk i regionen genom ett nästan enhälligt beslut. Tungomålet är uppdelat på en mängd varianter med olika grad av åtskillnad men oftast inte i sådan vigör att parlörerna har några större problem i förståelsen sins emellan, särledes ej i förhållande till ens naboliggandes språkformer, det språk som ehuru talas ute i själva Venedig går som oftast under beteckningen venexiàn og en annan variant som är extra nämnvärd är triestinskan / triestìn som taltas i Trieste innehavandes stora friulanska influenser, samt slovenska og grekiska i sig hvilket gör det extra distinkt. Venetianskan uppdelas ändå i runt fem olika macrovarianter; 1) veneto de màr / lagunvenetianskan / vèneto łagunar / vèneto venesian innehållandes nämnda venexiàn samt den extra arkaiska cioxòto / chioggiotta i Cióxa / Chiogga, samt likväl konservativa pellestrinotta som talas på den smala ön Pellestrina, og övriga geospråkliga varianter såsom buràn / buranella, caorlotta samt de anknytande i terraferma; 2) centralvenetianskan / vèneto sentrałe med exempelvis padoan / padovano, vixentin / vicentino og połexan / polesano; 3) vèneto osidental / västvenetianskan med veronéxe / veronese som är uppdelat på minst tio olika varianter, samt maletan som talas i Malé, Val de Sol i Trent; 4) trevixan / trevigiano, feltrin / feltrino og belumat / bellunese; og 5) ladinoveneto som är övergångsspråken eller mixningarna som skett med ladino och det lär finnas fem befintliga sådana grupperingar innefattandes ännu fler orter och områden; även språket bixiaco / bisiac / bisiaco som har omkring 40 000-60 000 parlörer i Bisiacarie / Bixicaria i provinsen Gorisia bedöms av många främst vara triestìn-venetianskt, ehuru med stora furlanska inlån, samt färre slovenska og bajerska, plus en del grekiska.
Nessun commento:
Posta un commento