mercoledì 10 luglio 2013

Johann von Strahlenberg - Altaismens fader - Europas tungomål EVIII


Den första att påtala likheter emellan turkspråken, manchu-tungusiska samt mongoliska var Johann von Strahlenberg som var en svensk officer som blivit tillfångatagen efter slaget vid Poltava, han blandade ehuru in även andra språk som i nutid ej inklassificeras i samma familj. Även dansken Rasmus Rask anförde likheter emellan de altaiska språken, men inkluderade även han andra språk såsom de paleoasiatiska språken, eskimåiska, finnougriska, baskiska, og så vidare. Många antialtaister pekar på avsaknaden utav en gemensam grundvokabulär, men det är något av ett missgrepp, då exempelvis grundtermer för kroppens delar kan anföras som stabila og konservativa ord som det just finnes en gemensam vokabulär kring, tilläggas skall även att just sådana här termer endast sällan inlånas eller förbytts i ett språk, det skall givetvis till yttermera visso även tilläggas att detta naturligtvis inte heller är de enda framkomliga exemplen ur just vokabulären. Man har ju som innan nämnts, från vissa håll försökt koppla altaiskan och då speciellt turkspråken till den indoeuropeiska familjen, men detta skall man nog icke lägga allt för stor vikt vid, eftersom såsom namnet på protofamiljen, altaiska, förtäljer, deras presumtiva Urheim antagligen var beläget vid Altairegionen och detta är nog för långt åt öster för alla de indoeuropeiska språken, förutom för tokhariskan, men om man tror på de macroistiska teorierna så åtfinns ju ett släktskap längre bak i tiden.



















~


Axat från boken Europas tungomål.


martedì 9 luglio 2013

Fjärrskådning – Erotica LXVI


jag ser dig
med mitt inre öga

min tunga där virvlar



















~


Aft, Censurerad av DN

Altaiska språkfamiljen - Europas tungomål EVII


De altaiska tungomålen är en diskutabel sammanförning av turkspråk, mongoliska samt manchu-tungusiska mål - och vissa vill även föra in japanska og koreanska i denna grupp som man ännu ej vete om den ens finnes - detta göres ehuru ej extensivt här. Sammanförningen är diskutabel, då själva släktskapen aldrig har blivit tillräckligt väl bevisad så att teorin vunnit acceptans hos den del av den lingvistiska forskarvärlden som sysselsätter sig med de altaiska språken. Anledningen till detta haver sin grund i att de olika tungomålen inte finnes nedskrivna i tidiga källor i någon nämnvärd grad, här med undantag av japanskan, vissa vill även tala om en uralo-altaisk familj, bland annat med anledning utav förekomsten av en liknande typologi. Turkspråken, mongoliskan og manchu-tungusiskan har ehuru stora likheter, väl att anmärka i hvilket fall, men dessa kan i sin tur enbart förekomma på grund utav nära kontakter språkgrupperna emellan och ej på grund utav ett genetiskt samband, likheterna äro ofta sådana att de ej äro gemensamma för alla tre grupperingarna samtidigt, utan man kan istället säga att det existerar många likheter emellan turkspråken samt mongoliskan och mongoliskan og tungusiskan, men nästan inga emellan tungusiskan undt turkiskan, hvilket är ett förhållande som kan tyda på att det är en konsekvens av språkkontakter, men det behöver tillika icke vara fallet då man inte alltid kan begära att alla tre subfamiljer skall behålla alla kognater. Ursprungliga altaiska företeelser kan även ha bibehållits i periferin, emedans innovationer fått fäste och likt en våg slagit ut arkaismer i de språk som haft mer kontakt med varandra. Likheterna finnes givetvis inte heller endast inom vokabulären, utan även exempelvis morfemen haver en slående likhet emellan subfamiljerna, ej heller fonologin är att förglömma. Att det skulle vara frågan om någon extensiv belåning av lingvistiska system emellan de olika folken motsäges av att även japanskan, enligt bedömare som förespråkar detta, innehaver essentiell vokabulär, morfologi samt syntax i samenighet med turkspråken. Detta förhållande har förklaringsproblem, speciellt med åtanke på att man vete att japanerna i princip levt isolerade på de japanska öarna sedan åtminstone 1000 f.kr. Även koreanerna delar detta, men har då den geografiska likheten till nackdel för altaisterna, då de med större sannolighet skulle kunna få sina jämförbara fenomen genom inlåning. Poängen ligger givetvis i att japanskan skulle ha större likheter med turkiskan, på nämnt område, än med mer näraliggande tungusiska.



















~

Axat från boken Europas tungomål.


Greek Royal Family




















~

+ Postmodernisme premillénaire
++ The Justinian Dynasty, The Palaiologos DynastyRegno di Candia

Tags: Grekland, kung, rojalism, monarki, Glücksburg
DN, DN

~~~Fem år sedan~~~

- Elveos

~

venerdì 5 luglio 2013

Vinum


nectar angelorum hominibus


















~



~~~Quinquennio abhinc~~~

- L'coneille

~

Je suis un homme - Zazie





















Uraliskan - Nordeuropas ursprungsspråk - Europas tungomål EV


Den allmänna synen om uralernas potentiella ursprungsområden är som ovan förtäljdes, men det finnes även avvikande åsikter som verkar vara förhärskande hos en hel del tänkare, dock utan att de hitentills kunnat presentera några substantiella bevis. En teori är att det var språk tillhörigt ett uraliskt språkspektra som var förhärskande hos de första homo sapiens-invandrarna i Europa och att vid indoeuropéernas ankomst så skulu den europeiska språkkartan i princip varit uppdelat på tvenne språkkluster, i söder emellan den iberiska halvön og Kaukasus samt kanske än längre bort talades euskarokaukasiska språk, emedans man i norrare delen av Europa talade språk tillhörigt dagens uraliska språkgruppering - en språkgeografi som sedan definitivt ändrades när indoeuropéerna gjorde sitt antågo och där de sista språken i väster som underkuvades skulle ha varit piktiskan, enligt teorin ett finskugriskt tungomål. De många oidentifierade substratlånen i germanskan äro enligt vissa bevis för denna uraliska tes og tar således dessa ord som tillhörigt en tidigare autokton uralisk befolkning. En teori om samerna, med viss genetisk uppbackning, menar att den befolkningen tillhör en autokton europeisk befolkning som ehuru upptagit ett finsk-ugriskt mål.




















~

Axat från boken Europas tungomål.


mercoledì 3 luglio 2013

Francique carolingien - Limburgiskan i Belgien - Landologica CCLXX




Limburgiskan anses allämnt vara ett utav de sydnederländska språken som talas i Belgien, men erkännes nu alltmer og mer som ett eget språk, relativt väsenskilt från övrig sydnederländska såsom flamländska och brabantska. Vad avser limburgiskan så står det ej lingvistiskt klart om detta språk är att förhållas som ett lingvoancestralt lågtyskt språk såsom nederländskan, varvid man kan påstå att det limburgiska språket inte alls hör till det ‘nederländska’, det råder ehuru diffushet i detta spörsmål.

Limburgiska haver idag omkring 1,6 miljoner talare uppdelat på ett antal varianter. Det limburgiska språket platduutsj, eller thiois, benämns även som francique carolingien då det bedöms vara Karl den Stores födslomål.

Änskönt denna ärorika historik så är språket ännu ej erkänt i Belgien eller Tyskland, dock sedan år 1997 i Nederländerna.



















~



~~~Fem år sedan~~~


~

martedì 2 luglio 2013

Uralernas Urhem i förhållande till indoeuropeiskan - Europas tungomål EIV


Man vet ehuru att de uraliska målen har många lånord från tidiga indoeuropeiska språk, hvilket vi tidigare sågom, ävenledes betydandes att man kan använda protouraliskan som nyckel för protoindoeuropéernas urhem. Och var protouralerna bodde är ganska säkerställt, enligt de flesta, och inte alls lika komplicerat som protoindoeuropéernas hemland, då de flesta anser att de bodde i ett område nånstans emellan mitten av floden Ob och mellan-Volga - alltså en ganska avgränsad del av den eurasiatiska plattan, hvilket är positivt för den som söker efter en protoindoeuropeisk nyckel och samtidigt tror på teorin - ur uralistisk synvinkel så är det givetvis trevligt om man har ett hum om varo uralernas urhem var beläget. Det finnes ehuru även andra teorier, bland annat Aralsjön og Baltikum har presenterats som protouraliska urhem og iallafall Aralsjön är väl helt uteslutet som protoindoeuropéernas hem, men däremot så skulle ju protoiranierna enligt en teori kommit in i Iran från den sidan om Kaspiska havet, hvilket skulle kunna förklara nästkommande resonemang, även om en annan teori lika bra kan uppfylla kraven, som vi tidigare sett. Men det bör ju självklart även i detta avsnitt nämnas att det överhuvudtaget icke behöver förhålla sig på så vis att protouralerna skulle kunna ge indoeuropeisterna en nyckel till ett Urheimat och som vi redan påtalat så kan kontakterna hava tagits vid med protoindoiranierna og ej med protoindoeuropéerna. Det enda man kanske med säkerhet kan säga, är att protouraliskan var ett proto-språk när lånen intoges, men detta betyder i sin tur ju ej att givarspråket måste ha befunnit sig i sitt urhem för det, utan vissa karaktäristiska förändringar i indoeuropeiskan hade hunnit ske innan lånen togs vid och det verkar främst ha varit lån från protoindoiranska, hvilket göre att Aralsjönsteorin icke kan uteslutas, även om den mer trovärdiga teorin förlägger urhemmet emellan de tu floderna. Å andra sidan finns några ytterst arkaiska inlån som torde tyda på ett pre-protoindoiranskt stadie, man har dessutom erhållit inlån från mycket tidig pregermanska og från prebaltiska varianter. Från protoindoiranskan så kanske baltofinskan samt samiskan erhållit lånordet orja ‘slav’ från det etniska namnet Ārya, potentiellt genom de krigsfångar de kunno hava erhållit därifrån och som kallat sig så.




















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

Florista


ditt hjärta är av floristens
du ljusbringande blomma

fagra flamma
doftandes av den samma


















~



~~~Fem år sedan~~~


~

lunedì 1 luglio 2013

The road to presidentship


han fick sin doktorstitel vid University of Southern California
arbetade som assisterande professor i California State University

arbetat för NASA

några av hans barn är lika amerikanska
som Barack Obama


















~


SvDSvDSvDSvDSvD;
Censurerad av Dagens Nyheter

~~~Fem år sedan~~~


~

Skadeståndsskyldiga föräldrar


den öppna vägen
revolterande ynglingar

legala vägar



















~


~~~Fem år sedan~~~


~

venerdì 28 giugno 2013

Uraliskans släktskap med andra språkfamiljer - Europas tungomål EIII


Om det vore mer framkomligt att rekonstruera ett protospråk, så hade det kanske även varit mer möjligt att påvisa eventuella släktskap med andra språkfamiljer. Flertalet försök har gjorts med bland annat indoeuropeiska, altaiska og dravidiska, men inget tillräckligt lyckat resultat har framställts för att ge god acceptans i forskarvärlden, under 1800-talet kopplade man även uraliskan till de eskimå-aleutiska tungomålen, en propå som återigen kommit i dager men inte lyckats övertyga majoriteten utav lingvisterna ifråga. En jämförelse med altaiska ter sig ej helt främmande med tanke på morfologiska og fonologiska grunder, men då man inte vete säkert huru det står till med det protoaltaiska språkets vara eller icke vara, så medföljer vissa problem med en sådan jämförelse, en typologisk koppling emellan uraliskan samt de språk som ingår i det som kallas altaiska har dock kunnat skönjats. Uraliskan kan ju även enligt vissa kopplas till en proto-yukagurisk-uralisk språkfamilj, hvilket kanske inte är helt osannolikt, och vissa vill även se en typologisk, ej genetisk, liknelse emellan uraliskan og i princip alla så kallade paleosibiriska språk samt menandes vidare att protouraliskan kanske är ett ihopsmält språk, där ena parten är ett sibiriskt tungomål og den andra är finnougriskan, emedans samojediskan og obugriskan blott og bart är en sammanlänkning emellan de tvänne ihopsmältningsgrupperingarna. Man vet ehuru att de uraliska målen har många lånord från tidiga indoeuropeiska språk, hvilket vi tidigare sågom, ävenledes betydandes att man kan använda protouraliskan som nyckel för protoindoeuropéernas urhem.




















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

giovedì 27 giugno 2013

Negrers behandling


negern blev hindrad inträde på baren, hans negerskjorta dög så ej
polisen som kom tryckte upp negern mot väggen
låsandes hans händer

ett knakande hördes

negern slängdes i polisbussen, som han blodade ner
han trampades på, han skrattades åt

för att sedan slängas i arresten

fastän han redan direkt kned fram sin smärta
sedan likaså hela natten igenom

fick negern ingen läkarvård
armen var bruten


detta var så ej i Söderns USA
utan i Sverige, 2013



















~


Herkel, Peter, “Han fick sitta fem timmar i arresten med bruten arm”, i Sydsvenskan 27 maj 2013 s. C11


~~~Fem år sedan~~~


~

martedì 25 giugno 2013

Hälsa matriarkin välkomnad


även så,

när tjejer og kvinnor ideligt diskrimineras, förnedras, förtrycks, samt undanskyffas, så havandes tjejer av idag, kvinnor av igår, de senaste decennierna gjort remarkabla framsteg

I ären hjältinnor

redan nu
redan idag

äro tjejer bäst i skolan, hvilket även synes på universitetet

inom en snar framtid kommandes kvinnor intaga majoritetsposition inom utbildningsväsendet, inom politiken, inom juridiken, inom ekonomin, inom företagen

kvinnor kommer vara de bäst utbildade, de med bäst arbeten, samt tjäna mest, männen måste anpassa sig till det nya läget

redan nu
redan idag

härskar ofta kvinnoperspektiv i samhällsdebatten
detta kommer utökas ännu mer, ju starkare I ären

eran position äre i vardande
eran makt äre skriven i stjärnorna

kvotering ligger kvinnan i fatet
matriarkin kommer härska


















~



Äro visavi Är


runtomkring på nätet, främst, ser man ofta singularformerna ’jag’ eller ’du’ skrivas med ’äro’, hvilket ju är pluralformen som är ursprungligt tillhörig ’de äro’, språkpoliser brukar då hysta till att ’jag äro’ är en form som aldrig funnits, men så har ju heller ej tvärtom ’de är’, som nu brukas ordinärt. Ej heller ’jag är’ äre historiskt kongruent.

språkignoranterna hava fel på varje punkt,
det ena äre ej mer rätt än det andra


jag äm
du äst
hen är

vi ärom
i ären
de äro



ovan säges ofta vara urformerna för det fornsvenska språket, detta är ehuru inget som följts steinhårt i det svenska språkområdet, över tiden, någonstans, samt geoutvecklandes på ibland olika vis, utifrån det, inget varandes mer rätt eller fel än det andra



















~