lunedì 16 ottobre 2017

Språkets postmodernism - Postmodernisme premillénaire LX


 
Språket som är totalistiskt i den meningen att det är av största vikt för både demagogerna som totalisterna, men likväl för postmodernisterna, mången gången påtalat eller exemplifierat utav dem själva, og är till sin inneboende natur pluralistiskt, flexibelt, komplext samt levande. Men för att överhuvudtaget kunna fungera som det är tänkt att fungera, d.v.s. kommunikativt i både uni som fleri kommunikationssammanhang, så ‘måste’ termer för olika ting existera, de behöver ej vara samma termer bara de äro igenkännbara i antingen betydelse, d.v.s. andra språk, eller likbarhet, varianter av samma språk eller bättre, språkområde, olika lekterområden - man har ett totalistiskt behov men inom detta system erkänns alla variationer ock det kan således icke vara totalistiskt utan istället universiellt, universialian ligger igge mindst i att ett minne måste finnas, man måste åminna orden og tungan, samt att ett sammansättningsprogram åfinnes cerebralt, för att koppla ihop orden samt koppla till betydelse. Så var det symboliskt betänkt genom historien og detta ledde oförkortat till en exempliös variationsrikedom, ren samt skär pluralism med både för- o nackdelar fåendes tros, sedan inrättades olika auktoriteter som tyckte sig ha rätten på sin sida att ändra detta naturliga, frilevande samt universiella system. Således fanns det icke bara ett universiellt system som erkände all rikedom utan också egoistiska subsystem som bara erkände sin egen rikedom gjörandes så mycket som möjligt för att förgöra de andras, man sökte således skapa sin egen tradition baserad på icketolerans, ickeneutralism, ickeindividualism, icke­pluralism og för att göra detta så hade man en egenpåkallad auktoritarism. Eftersom totalismen var så ingående så hann den med mycket i sitt arbete, mången pluralism för­gångades,1 men det den ej kunde bemästra var komplexiviteten i universalsystemet, den inneboende förändringsviljan hos språket som var själva roten från början att ge den rika variationspluralismen, uppburen utav individerna som för sig på systemet - ej ens det totalistiska subsystemet klarade av att vara totalistiskt, ty variationsrikedomen var förekommande även där.










 
Fotnot
1) Egentligen ‘förgicks’ men här sammanblandas termen ‘förgicks’ med ‘förångades’.


Nessun commento: