~
cit:
det finns inga tillfredsställande regler för indelningen av substantiv i dessa två kategorier, n-genus (en kvinna, kvinnan; en tjej, tjejen) och t-genus (ett syskon, syskonet; ett rike, riket).
Detta grammatiska genus brukas kallas en nedärvd, inneboende egenskap hos substantiven.
Inget i substantivens grundform säger att till exempel bi, fall, hus, sto, kök och tal är t-ord, eller att by, vall, mus, bro, lök och dal ska vara n-ord. Dessutom finns det en del substantiv som kan vara både n- och t-ord, med eller utan betydelseskillnad.
~
det finns t-genus
det finns n-genus
de ses ofta som olika,
de hålls ofta åtskillda
men egentligen är det inte så klart,
de kan sammanblandas,
speciellt om inskränkt socialisering ej skett
eller mottas bort
en del kan även va både och
gemytligt är det ock
~
+ Det pöbel har svårt att förstå
Bergman, Bo, “Att förse och förgrysa sig över knäckebrödsbältet”, i Sydsvenskan, 6 januari 2008 s. B18.
SvD, SvD, SvD
Andra om: lingvistik, grammatik, struktur, kön, genus, svenska, ord, socialisering, indoktrinering
Nessun commento:
Posta un commento